Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
"Vår nyaste lärobok i modersmålet.
långliga tider förvärfvat skolundervisningen i svensk
grammatik ett grundfästadt och välförtjänt rykte för att
vara »dödande tråkig»? Naturligtvis det barocka
förhållandet, att denna undervisning till stor del sysslar
med att inskärpa saker, som lärjungen redan till punkt
och pricka känner, ofta redan före sitt inträde i skolan,
t. ex. att af gata bildas formerna gatan, gator, gatorna,
gatas, gators, gatornas, men af häst i motsvarande
betydelse formerna hästen, hästar o. s. v. Genom dylikt
pjoller beröfvar man undervisningen dess förnämsta
häfstång för väckande af flit och intresse hos lärjungen,
nämligen nyhetens behag hos det som meddelas. Och
icke ens termernas inlärande bjuder på några, om ock
magra, nyheter, ty dem känner man redan till från
tyska grammatiken (eller någon annan), hvadan deras
omtuggande för hvarje ny grammatik, som sättes i
lärjungens hand, är lika resultatrikt som den bekanta
skolpojksöfningen att tugga kautschuk, ehuru naturligtvis
ej lika roligt. Däremot kan jag af egen glad erfarenhet
intyga, att om man lär folk rörande modersmålet sådant,
som de ej förut vetat af eller kommit att tänka på, så
intresserar detta ämne dem vida mera än de främmande
språken och är dessutom för flertalet vida nyttigare. —
Hvad är det nu, som särskildt ^/undervisningen i
modersmålet bör i främsta rummet åsyfta och som sålunda
bör vara hufvudsakligen bestämmande i fråga om en
skolgrammatiks innehåll. Naturligtvis bibringandet af
färdighet att uttrycka sig på modersmålet i såväl tal
som skrift, d. v. s. på svenskt riksspråk (i motsättning
mot barnets vanligen mer eller mindre dialektiskt
färgade språk) och detta såväl i den »högre» stilart, som
brukas i det offentliga, som de »lägre» stilarter
(mellan-stilen och lågstilen), som brukas i det enskilda mera
bildade, respektive mera obildade enskilda umgänget —
alltså den motsättning som Brate uttycker med de föga
lämpliga termerna »skriftspråk» och »talspråk» (liksom
icke brefstil skulle falla inom skriftspråk och
prediko-stil inom talspråk). Hvad läroboken sålunda bör
meddela, är dels det viktigaste af riksspråkets skiljaktigheter
från dialektalt färgadt språkbruk, dels och i ali
synnerhet en utförlig redogörelse för skillnaden mellan de
olika stilarterna, så att icke unga Chronschough skrifver
ett bref i samma språkform som en predikan eller till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
