- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofjärde årgången. 1898 /
411

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

411 "Vår nyaste lärobok i modersmålet.



en ord grupp, d. v. (här) s. uttryck för ett omdöme
[Tydligtvis hvilken »ordgrupp» som hälst, eftersom ingen
inskränkning angifves. Uttrycket »sammanfattade till
ett helt» kan nämligen ej häller höra hit, enär ju hvarje
»ordgrupp» redan är »sammanfattad &c» såsom varande
»uttryck för ett omdöme». Alltså, hvarje »ordgrupp» är
en »mening». Häremot talar emellertid förf:s i den
följande anm. omnämda »ordgrupp, som utgör en
mening», där det sålunda förutsättes att det finnes
»ordgrupper» som icke äro meningar-, liksom ock hans tal
därsammastädes om »ordgrupp, som bildar led i en
sådan», d. v. s. mening, hvilket vore orimligt, därest hvarje
»ordgrupp» vore en »mening», i ty att en sådan ju icke
kan »bilda led» i sig själf]; 3) flera ordgrupper,
sammanfattade till ett helt af den talande.»

195,14 f. »Ord eller ordgrupp, som utgör en mening
eller bildar led i en sådan utan att vara en sats, kallas
af mången elliptisk eller ofullständig sats». Detta
täflar med det nyss kritiserade i oklarhet. Så vidt jag
rätt fattar förf:s mening, synes den mig böra hafva
uttryckts helt enkelt så: Ordgrupp, som icke på samma
gång är en sats, kallas &c. Dock, osvuret är bäst.

208,13. »Tryckstyrkan hos orden vid välläsning är
dels» &c. Är den då afsedd att gälla blott mindre godt
föredrag, den helt annorlunda beskaffade redogörelse
för tryckstyrkan, som förf. lämnat s. 9 ff.? Att den
själf onekligen är behäftad med vissa brister, har jag
sökt visa i min anm. till s. 9 —11. — På samma
besynnerliga sätt uttrycker sig förf. 210,24: »Tonfallet hos
orden vid välläsning [blott då?!] är . .»

208,19. »Trycksvaghet, försvagning af
normalstyrkans helstarka och halfstarka stafvelser till svaga.»
Men det måtte väl också finnas en trycksvaghet som
icke beror på »försvagning», nämligen de
ursprungligen svaga stafvelserna!

209,8. »[Trycksvaga äro:] vissa adjektiv, såsom
gammal, ung, kär, stor» m. fl. Ätt det blott är i vissa
ganska bestämda betydelser (företrädesvis »oegentliga»),
som dessa adj. äro trycksvaga, antydes ej med ett ord.
Lika öfverdrifvet heter det längre ned på samma sida,
att »måttets genitiv» är trycksvag [ja ibland, men
däremot icke t. ex. i »åratals lidanden, seklers förtryck, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:39:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1898/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free