Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genmäle till professor A. Noreen.
577’
intrycket af -nom som senare sammansättningsled med
bet. »förståsigpåare» i fråga om det kunskapsområde,
hvarpå ordet i fråga betecknar någon som kunnig, och
delningen varn-agel, upptagen från Aurén, som
visserligen försett dem med (?), utgår från att ordets skall
kännas äga sådant sammanhang med vama, att -agel
fattas som* en senase led i en smsg. därmed. Skulle
sådant sammanhang icke kännas, medför detta blott, att
ordet med delningen var-nagel öfvergår till de formella
sammansättningarnas andra klass, sådana som vill-kor,
adjek-tiv, alma-nack, tor-dyfvel, hos hvilka intrycket af
smsg. framkallas af accentueringen. Att uppdelningen i
leder är just denna, och icke al-manack, beror på
analogien från de många fall, då semifortis hvilar på senare
ledens första stafvelse. Uppdelningen tor-dyfvel, icke
törd-y fuel faller sig naturlig, emedan mellan två själfljud ett
medljud drages till senare tryckstafvelsen. Att delningen
tor-dyfvel, faktiskt förekommer, är väl allmänt erkändt,
åtminstone var en rättelse af detta språkkänslans
etymologiska missgrepp en af de första språkvetenskapens
triumfer, som kommo till min kännedom. Sammaledes
har jag naturligtvis ansett, att uti dis-pens, dis-tribuent
förstafvelsen dis- för svensk språkkänsla är bärare af
en visserligen ganska obestämd betydelse, olika i båda
orden. Har jag i denna och andra enskildtheter gått
fel, hindrar mig icke detta att hafva rätt i det hela.
Det är möjligt, att jag gått något för långt i
eftergifvenhet mot häfdvunnet språkbruk, då jag icke låtit
prefix aflednin gar rent af uttränga benämningen
sammansättningar för ord som o-lycka, van-frejd.
Hur prof. Noreen själf vill behandla de fall, hvars
behandling hos mig han tadlar, såsom gums-e, vacc-in,
eko-nom, vet jag icke rätt. Af rec. och
grundlinjerna vid sommarkurserna i Visby 1898 att döma
synes han vilja fatta dem som enkla ord (enligt Noreens
terminologi grundord) men jag har å andra sidan
svårt att misstänka prof. Noreen att icke äga sinne
för betydelseskiftningar, som för mig i många af de
anförda fallen äro alldeles påtagliga.
I fråga om afstafningen, språklärans s. 36—38, har
jag gjort mig skyldig till ett förbiseende men icke af
den art, rec. s. 388 förevitar mig. Formella smsg.
af-stafvas naturligtvis som smsg., nämligen vid afstafning
Pedagogisk Tidskrift 1898. 11. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
