Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spår af värmländskt inflytande i Tegnérs språk.
85
Åtminstone synes det sannolikt, att det i
fryksdals-målet1) m. fl. munarter förekommande, liktydiga ordet
frivågen bidragit att framkalla denna omdaning af
förvägen.
Man ser lätt, att »värmlandismerna» blifva allt
sällsyntare i Tegnérs senare dikter och att de dristigaste
och mest provinsäkta (t. ex. imperativen forstë o. d.)
tillhöra de äldre dikterna. I särskildt storslagna och
högtidliga dikter från senare åren (t. ex. »Vid Svenska
Akademiens femtiåra minneshögtid») letar man fåfängt efter
den minsta provinsegenhet.
Att Tegnér själf varit fullt medveten om sina
pro-vinsialismer, torde utan tvekan få antagas, då han
under alla perioder af sitt författarskap skref en dialektfri
prosa. Men i det poetiska språket får ju talspråket
lättare tillfälle att spela in, och det tillflöde från
provinsernas mål, som rikets skriftspråk alltjämt genom denna
kanal mottager, torde ej vara ringa, om ock hvad som
i den vägen kan påvisas hos en enstaka skald är
relativt litet.
Z. Z.
Göteborg i december 1898.
x) Se A. Noreen, Ordbok öfver fryksdalsmålet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
