- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
247

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

247 Om trestafviga ords användning i vers.



§ 4.

Starktbörjande. Inuti starka. Starkt slutande.

H ufvudstyrke-om växlande.

I hvarje trestafvigt ord eller ordform i svenskan
har alltid, vid uttalandet, en af de tre stafvelserna
relativt mer anslagsstyrka än hvar och en af ordets
två andra stafvelser, d. v. s. en af stafvelserna har
ordets n(ufvudstyrka), kortare: h.

Med afseende å den hufvudstarka stafvelsens plats
i ordet, dela sig de trestafviga orden uti : starTctbörjande,
t. ex. rasande, inuti starka, t. ex. rasera, starktslutande,
t. ex. raseri; hvartill komma de mellan de
starktbörjande och inuti starka stående hufvudstyrke-omväxlande
t. ex. inleda, som man kan få höra uttalas än med
hufvudstyrka på första, än med hufvudstyrka på
andra, d. v. s. än inleda, än inleda.

h h

Jag skall till börja med inskränka mig till att
behandla de viktigaste af dessa tre slag: de
starktbörjande.

De trestafviga starktbörjande orden kunna:

dels bestå af en hufvudstad stafvelse och två
alldeles svaga stafvelser, t. ex. alperna, bröderna, bräderna;

dels af en hufvudstad, en f. d. bist ar Jc och en
svag, t. ex. älskade;

dels kunna de jämte sin hufvudstarka stafvelse ha
en bistarlc stafvelse, d. v. s. en stafvelse med visserligen
underordnad, men stafvelsen likväl framhållande styrka.

Denna bistarka stafvelse kan sedan vara antingen
ordets 2:dra stafvelse t. ex. uti ynglingar, friheten,
månskenet, eller dess tredje stafvelse, t. ex. uti:
månskensnatt.

Slutligen bör förberedande anföras, "att hos
sådana starktbörjande, som endast ha hufvudstyvk&
(ingen bistyrka), har den hufvudstarka stafvelsen relativt
högre läge på skalan, s. k. högt läge. — Hos dem
däremot, som, utom Tm/b^cZstyrka, tillika ha bestyrka,
har hufvudstarka stafvelsen relativt lågt läge. Bistark
stafvelse har alltid relativt högt läge (mer eller
mindre högt).

Jag skall först behandla de starktbörjande]
därefter de hufvudstyrke-omväxlande ; därefter de inuti
starka och sist de starktslutande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free