Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvåstafstaktig vers utan upptakt.
271
deras naturliga uttal måste våldföras) och deras tvärtom
ymniga förekomst i vers, i hvilken ingå trestafviga
takter (där de kunde med oförändradt uttal infogas)
kan ej vara blott "en händelse, som ser ut som en
tanke", utan angifver sig såsom verkligen varande
"en tanke".
Detta bestyrkes än mer, när man, som sagdt, ser,
att samma versifikatörer, som i føåstafstaktig vers
und-veko ord sådana som: minnena, hästarna, älskade, o. s.
v., ej i samma slags vers hyste märkbar betänklig-
iB
S S S
H b; sådana som:
s s s
H
osynlig, uppriktig, mångfaldig o. s. v., o. s. v., vid
hvilka, när de infogas med schematiska värdet s | ss,
det ena af deras vanliga uttal ej nämnvärdt
våldföres.
Sahlstedt. Fjärde Delen af Sahlstedts
"Samling" slutar med en, af honom själf författad, 28
sidors afhandling: "Om Poeter och Verser i gemen och
om Denna Samlingen i synnerhet". Han yttrar där,
samlingens IV del sid. 121:
Det är en skiljaktighet ibland wara lärda, huru wida wårt
språk må vara lämpligt til Heroisk wers. leke påtager jag mig
at afgiöra densamma; men skulle jag säga min mening, så
håller jag före, att det icke med god framgång låter sig giöra.
Sielfwa språkets art tyckes strida däremot, och man ser, huru
brydd Stiernhielm måtte hafwa varit med latinska reglorna, i
synnerhet med consonanternas ställning, som han ibland kunnat
akta, men oftare måst låta fara, och hwarigenom wersen då
blifvit lam och tvungen. En intet mindre swårighet lärer mött
vid de Dactyliska fötterna, som äro mycket sällsynta i wårt
språk*), och han därföre nödgats skapa, ibland af en lång, en
stackug och åter en lång, och ibland af två långa och en
stackug stafvelse; hvilket giör ett obehageligit stussande och
*) Antagligen menar han här med »de Dactyliska fötterna»
hvad jag kallar trestafviga starktbörjande rena, d. v. s. af vär-
H
det s s s (utan bi styrka). — Dessa äro nämligen verkligen
relativt »sällsynta i vårt språk» (läs: i vår versifierade litteratur).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>