Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 Om trestafviga ords användning i vers.
exempel härå möter oss i ett arbete af Samuel
Columbus kalladt: "En Svensk Ordeskötsel", nyutgif^et
af Svenska Litteratursällskapet Upsala 1887 (sid. 39).
Columbus citerar nämligen där två rimmade
hexametrar af Bureus (född 1568, död 1652):
Wijsheets början sann är wist Guds al vara frucktan,
Wijs mig snällan mann, som i yngskone ratade tucktan.
Som hörs, har man där orden af l:sta gruppen:
"alvara" och "yngskone", nyttjade såsom hel takt
I sss |.
Dessa rimmade hexametrar voro dock blott
svalor om våren.
Full hemortsrätt erhöll hexametern först genom
Stiernhielm, och nu som vederbör, orimmad — t. ex.:
Fuller af | Ångst, och | twijk, huru | han sitt | Lefwerne | böria |
Skulle, Stiernhielm. Hercules, v. 2.
I Trippar ett | artigt | Wijf, dock | lätt af | later, och | anseend |
Stiernhielm. Hercules, v. 5.
I slutfoten, som måste läsas: ansend, förekommer
således förkortning både inuti och i slutet af ordet.
— Det vid uppläsandet påräknade undertryckandet
af det första: e, inuti ordet, ger anledning att
misstänka, att latinska regeln, att inuti ett ord: "Vocalis
ante vocalem corripitur" föresväfvat (och förvillat)
Stiernhielm !
Glimand’ i | Pärlor och | Gull; och | gnistrand’ i | dyrbare | Stenar; |
Stiernhielm. Hercules, v. 7.
I Skön af | Anlete; | men (som | syntes) | sminkad och | färgad; |
Hercules, v. 8.
I Gull-guhl-\blänkiandes | Håår, be-1krönt medh | Roser i | Pärlor |
Hercules, v. 11.
I Hwärfde sijn’ | plijr-ögon | om, med | lekande | lockande | later; |
Hercules, v. 22.
I Wijsdomen | hafwer sin | wist i dy | torra : Så | säya the | gamble |
Hercules, v. 342.
Som man ser var hos skaldefadern Stiernhielm
definitiva bruket af de trestafviga starktbörjande rena,
f. d. bistarka och l:sta gruppen af de bistarka i s. k.
hexameter nästan lika oafgjordt som vi nyss ha sett,
att det var i hans tvåstafstaktiga vers; i thy att han
i sin hexameter infogar dem:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
