Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
Li 11 eraturanmälan.
läroverk inom Sveriges rike. Det vore pä hög tid att få en
gemensam interpunktionsnorm.
Som det nu är, står man fullkomligt villrådig. Under det
man vid den ena skolan obarmhärtigt stryker komma framför
ett men, som inleder en sats, hvilken har en satsdel gemensam
med föregående, och lika energiskt påyrkar detta skiljetecken
efter en konjunktion, som enligt annan uppfattning inleder en
satsfogning, eller befriar från detta omhölje hvarje
satsförkortning med undantag af den attributiva, som omedelbart följer sitt
hufvudord, måste man vid en annan, där man icke alis vill höra
talas om de principer, som äro antagna i Folkskolans Läsebok
eller Sundéns grammatik, förfara på alldeles motsatt sätt. Och,
då på grund häraf skolans läro- och läseböcker ge en vacker
profkarta på olika interpunktionssätt, torde man icke länge
behöfva söka orsaken till den osäkerhet, som lärjungarne röja i
skiljetecknens bruk. Ännu sämre ställer det sig helt naturligt
för dem, som måste söka undervisning vid flera läroverk.
Arbetet synes, något som är nödvändigt för en skolbok,
vara tämligen fritt från tryckfel. Jag har visserligen icke gått
på jakt efter sådana, men de bruka lätt springa i ögonen. Några
har jag också antecknat: insti&tning (s. 389), furar (s. 498),
hel [g] dag (s. 565), de[t] (s. 647), likaledes (s. 647) miss[t]ankar
(s. 662), klarhet (s. 693). Siffran efter gevaldiger s. 332 stämmer
ej med notens. De äro emellertid icke på minsta vis vilseledande.
Den typografiska utstyrseln är i allo tilltalande.
Såsom en antologi förtjänar boken allt erkännande. Den
vittnar tydligt om litteraturkännarens smak och uppfostrarens
sunda omdöme hos blomsterplockaren. Arbetets innehåll kan
därför tvifvelsutan, såsom utg. hoppas, påräkna den svenska
ungdomens intresse, äfven om syftet ej alltid förverkligas, att
gifva den inblick i och kärlek till fosterlandets litteratur. Så
länge man dock tror sig vinna detta mål äfven med
åsidosättande af grundligheten, hvarigenom mången gång inblicken blir
föga djup och kärleken löper fara att med lektionens slut
förflyktigas, gagnar föreliggande verk till fullo undervisningen lika
bra som mången annan läsebok i svensk litteratur. Men, nöjer
man sig ej med detta utan önskar att så allsidigt och rikhaltigt,
som sig göra låter på gymnasialstadiet, behandla våra mest
säregna och framstående författare och på så sätt vinna samma
resultat, fastän säkrare och varaktigare, då håller det ej måttet
och förmår icke taga upp täflan med ett i dylikt hänseende så
förtjänstfullt arbete som lektor Hildebrands läsebok.
Holmbo i juli 1899. J. E. Hylén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
