Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
Om trestafviga ords användning i vers.
Hos Stiernhielm förhärskar således alldeles sättet
att uti antikefterbildande vers i hvilken ingå
trestafviga takter, införa trestafviga af 2:dra gruppen såsom
hel takt d. v. s. med versvärdet | sss |.
Härtill kommer, att det i Hercules, v. 475,
förekommande, på två takter delade wahn-|ähra| s|ss|
på Stiernhielms tid måhända ej hörde till de
starktbörjande bistarka på andra, utan till de
hufvudstyrke-omväxlande.
De några exemplen ur hexameter (rimmad)
hemtade från Dalin och den något tidigare Jacob Frese
dela sig, som ses, mellan infogningssätten | sss | och
s|ss; men Freses "afmäta" och "påfinna" äro, om
de böra räknas till de starktbörjande, åtminstone
gränsbor till de hufvudstyrkeomväxlande.
Andreas Arwidi i hans förut anförda "Manuductio
ad poesin Svecanam, thet är En kort Handledning til
thet Swenske Poeterij; Strengnäs 1651" i Capitel IV,
"Om the Swenske Ordens mått eller Quantiteet", ger
b
nämligen anledning att tro, att de inuti-starka sss
H
då voro talrikare än nu. Sålunda tecknar han sid. 30,
itända, inkomma, insompna, samdräcktig,
van-— >—/
mäcktig m. fi.
D. v. s. han säger dem vara inuti-starka i st. f.
att de nu, utan tvifvel, höra till de hufvudstyrkeom-
B b
växlande med än uttalet s s s, än s s s; ja, han teck-
H H
nar t. o. m. sid. 31, halsstarrig, hvars otvungna uttal
B
nu alltid är sss. — Det är således möjligt, att åt-
H
skilliga ord, hvilka nu vistas vid 2:dra gruppens
slutgräns, då voro afgjordt hufvudstyrkeomväxlande.
§ 30.
Regnér.
En framstående roll i behandlingen af 2:dra
gruppen af de bistarka, de kraftigt bistarka på andra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
