- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
436

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

436

Om trestafviga ords användning i vers.

§ 34.

Något om den olika bevis-kraften hos de i
nästföregående § anförda versexemplen.

Inledning. Vid anförandet af exempel, i
nästföregående §, å infogningen af trestafviga kraftigt
bistarka på andra i modern vers, i hvilken ingå
trestafviga takter, har jag ej velat försaka den stora
fördelen att få anföra versexemplen i tidföljd, och
alla exempel från hvar skald i följd efter hvarandra.
Saken är dock, att de olika exemplens beviskraft
icke är hos alla alldeles densamma; utan att den
påverkas både af på hvad plats i versraden ordet
är anbragt och af versradens byggnad.

Modern vers, i hvilken ingå trestafviga takter, kan
nämligen

dels ha upptakt, enstafvig eller någon sällsynt
gång tvåstafvig, dels icke ha sådan,

dels sluta med tvåstafvig, dels med enstafvig takt
(kvinnligt eller manligt rim),

slutligen och i synnerhet kan det inre af
versraden, d. v. s. mellan möjligen befintlig upptakt och
versslutet, dels bestå af idel trestafviga takter, dels
af blandade två- och trestafviga takter.

Jag måste ur dessa olika synpunkter, så att säga,
sortera de i nästföregående § anförda versexemplen.

Trestafviga kraftigt bistarka ordet står med
sin första stafvelse i upptakten. Så anbragta äro

Fru Lenngrens stam-\fädren för-|, Tegnérs rätt-\visan satt |
mjölk-\hvite |, hög-\barmad |, all-\fader | ; Snoilskys lust-\gårdar
med |, bar-\ fotad | ; Bååths klar-\ögda i |, kring-\ljudadt af|;
Tiger schiölds präst-\gårdens |.

Hit hör äfven Tegnérs fram-1sorlar, om versradens två
första stafvelser äro upptakt; annars till den sista af
sorteringsgrupperna.

Man torde finna, att om sådant ord af skalden
önskades på sådan plats, så hade han intet val. Det
måste infogas med taktvärdet s | ss.

Trestafviga kraftigt bistarka ordet står i
in-gången af vers, börjande i nedslag. Så anbragta äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free