- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
501

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Slutsats. Supposition.

501

b b

vägen, att af dessa ords två olika uttal s s s och s s s

H H

taga fasta på det sednare, hvilket alldeles själfvilligt
inpassade orden i det tvåstafstaktiga vers-schemat, och
således, så som de gjort, infoga dem i versen med
schematiska värdet s|s s|.

Hvad åter angår Stiernhielms | Belä-|te, så var det
ett hans enstaka försök att inpassa ett
hufvudstyrke-omväxlande på det sätt, som han alternativt infogade
de bistarka på andra af 2:dra gruppen (de kraftigt
bistarka). Jfr i § 22 hans infogande af ordet
Säckpipor, än med taktvärdet I Säckpij-|por, än åter med
taktvärdet Säck-|pipor I.

Detta Stiernhielms som sagdt alternativa
infog-ningssätt af de kraftigt bistarka på andra blef, såsom
förut anförts, långt efteråt under Gustavianska tiden
återupptaget och så godt som regel. Jfr. § 24.

Leopolds I olyc-|kor är ett försök att på sagda
Stiernhielm-Gustavianska sätt infoga äfven ett
hufvud-styrkeomväxlande ; ett försök som ej var ensamt, ty
detsamma gäller om de redan i § 24 citerade — och
därför ej här återupprepade — Fru Lenngrens ]
oskul-|den, Valerii | olyc-|ka, Franzéns I fåfäng-|an.

Anm. Utom de här nu behandlade
otvifvelaktigt hufvudstyrkeomväxlande, finnes det en hel mängd
ord eller ordformer, som, ehuru till sitt vanliga uttal
bestämdt hörande till de kraftigt bistarka på andra,
dock äro, så att säga, gränsbor till de
hufvudstyrkeomväxlande.

En sådan ordform är t. ex. skomakarn. Man får

B

öfvervägande höra den uttalas skomakarn; men hända

H b

kan dock, att man kan få höra skomakarn.

H

Sådana gränsbor finnas rätt många, t. ex.
upproret, inkomster, otymplig m. fi. m. fi.

B

Deras vanliga uttal är utan tvifvel sss; men det

H

är dock alldeles ej något oerhördt eller för vårt
språk-öra särdeles stötande, att höra dem uttalas sss.

H

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free