Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett och annat om decimaler.
51
väckande förstoring, råkade han illa ut för presterskapet i
Liffland, som exkommunicerade honom för hexeri och ateism.
Han måste, för att bli befriad från bannet, i en oration vid
Dorpats universitet redogöra för sin tro på Gud och hans
under i naturen. »Stiernhielm var», säger Hultman*), »lång
och reslig, brukade eget hår (i allongeperukens tidehvarf),
kort pipskägg och bekymrade sig ej mycket, huru han gick
klädd, hade alltid ett gladt sinne, försatte hellre sina
angelägnaste sysslor, än han försummade ett roligt sällskap; ¥ar
arbetsam och hade ganska mycket för sig, hvilket merendels
stannade i blotta förslag. » Det var icke blott i religiösa saker
som hans frispråkighet bragte honom motigheter; vid hofvet
föll han i onåd och förvisades därifrån af drottning
Kristina. Han dog såsom riksantikvarie år 1672, sedan han
under senare delen af sin lefnad egnat sig åt språkforskning
och ett vittert författarskap, som blef epokgörande för
Sveriges litteratur.
Det finnes flere skäl som göra det antagligt, att det
var denne mångsidigt lärde och idérike mans väckande
inverkan, som hade gjort sig gällande, när år 1643 i Vesterås
af trycket utgafs den första svenska lärobok, i hvilken
decimalräkningen är behandlad, en behandling som på det
närmaste ansluter sig till Stiernhielms. Författare till det
förtjenstfulla arbetet var läraren i Vesterås, kapellanen vid
domkyrkan därstädes, Mattias Biörk, och boken är tillegnad
biskopen, kyrkoherden, läsmästaren,’ borgmästaren,
befallningsmännen, rådmännen, köpmännen, handelsmännen och
borgerskapet i Vesterås. — »Somliga hafva», säger förf.,
»delt sin mätestång uti alnar, skor, grader o. s. v. En part
hafva sönderdelt hvar sin aln eller annat grundmått i 60
delar liksom uti logistica sexagenaria. Dermed hafva de
kommit både uti ledsam räkning, såsom ock stor villfarelse
i sin räkning. Detta hafva några behjertade mathematici
låtit ’ gå sig till sinnes och uppsökt beqvämliga medel detta
besväret till att lindra. Uti hvilken kamp Johann
Hartman Beyer hafver sig manligen bevisat med sin logistica
decimali. Medlet till att lindra med hafver han tagit ett
beqvämligt och högt öfver andra privilegieradt tal,
nämligen 10.»
Stiernhielm och Biörk beteckna decimalerna något
annorlunda, än hvad numera är brukligt. I anslutning till
beteckningen vid sexagesimalräkningen anges de hela med
*) Tidskrift för matematik och fysik. Årg. 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
