Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett och annat om decimaler.
53
v. s. låter decimalkommata stå öfver hvarandra. Af det
förut sagda framgår ock, att man i resultatet förvandlar en
sorts enheter till närmast högre sorts genom öfverförande
af minnet från en kolumn till den närmaste till venster,
och att man likaledes vid fråndragning kan låna en enhet
från föregående siffra, hvilken enhet då kommer att gälla
för tio enheter i det närmast följande rummet.
Nu är att märka, att ett decimaltal multipliceras med
10, blott man flyttar decimalkommat ett steg till höger,
emedan då enheten för hvarje siffra i talet blir 10 gånger
så stor som förut. Af samma grund är klart, att man
erhåller tiondelen, hundradelen eller tusendelen af ett tal
genom att flytta kommat ett, två eller tre steg till venster.
I fråga om multiplikation är saken här lika enkel
som vid räkning med hela tal, såvida multiplikatorn är
ett helt tal; man har blott att iakttaga, att sista siffran
i produkten skall ånge samma slags enhet som sista siffran
i multiplikanden, d. ä. att decimalkommat skall behålla sin
plats. Men om äfven multiplikatorn innehåller decimaler,
så måste man först göra sig ett begrepp om att
multiplicera med tiondelar, hundradelar o. s. v. Det bör då vara
tydligt, att liksom det att taga något 300 gånger kan sägas
vara detsamma som att af den saken eller af det talet taga
3 hundratal, likaså måste det att multiplicera ett tal med
3 hundradelar vara att taga 3 hundradelar af det talet.
Priset på 5 m. efter 2 kr. pr m. är 5 X 2 kr., och priset
på 0,5 m. eller 0,5 X 2 kr. är 5 tiondelar af 2 kr.
Fasthåller man detta samt erinrar sig, att ^ af multiplikanden
erhålles genom att flytta dess komma ett steg till venster
o. s. v., så är det först och främst klart, att man här
liksom vid hela tal erhåller en delprodukt för hvarje siffra i
multiplikatorn och att hvar efter annan af dessa
delprodukter måste placeras ett steg längre och längre till venster
för att decimalkommata skola komma under hvarandra vid
additionen. Likaså inses, att antalet decimaler i
slutprodukten måste bli lika stort som i den första delprodukten,
ty ingen följande delprodukt har så många decimaler.
Följande exempel förtydligar detta:
438,57
2,694
1,75428
39,4713
268,142
877,14
1181,50758
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
