Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 Tvärine inlägg i frågan om kristendomsundervisningen.
ning af »lagen» och den kristna sedeläran gör naturligtvis
hvarje tal om den kristnes frihet från lagen till ett tal om
hans frihet från den kristna sedeläran, hvilket är ett nonsens,
som inga skolastiska spetsfunderingar kunna förvandla till
sundt förnuft, än mindre till kristen troslära.
4. Luthers lilla katekes är i nattvardsläran romersk-katolsk.
Den lär icke att altarets sakrament är detsamma som Herrens
nattvard — sådant är ett tillägg i den svenska
öfversättningen — utan att altarets sakrament är Herrens lekamen
och blod, som människan mottager i nattvarden. I Luthers
lilla katekes definieras nämligen altarets sakrament sålunda:
Hvad är altarets sakrament?
Altarets sakrament är vår Herres Jesu Kristi
sanna lekamen och blod under bröd och vin,
oss kristna till att äta och dricka, af Kristus
sjelf stiftadt och inrättadt.
I den katekes, som begagnas af de katolska
församlingarna i Sverige, lyder samma definition:
Altarets allraheligaste sakrament är vår Herres Jesu Kristi
lekamen och blod under brödets och vinets gestalter till själens näring.
Att detta såsom i ord så ock i sak är ett och
detsamma, framgår äfven med ali möjlig tydlighet af Luthers
egen Catechismus major. Att föröfrigt reformatorerna ännu
långt senare än det år, då lilla katekesen skrefs, stodo kvar
på den katolska transsubstantiationslärans grund, visar bland
annat den Augsburgiska Bekännelsens Försvar Art. X, där
detta Öppet uttalas. Den svenska stora katekesens
»utveckling» af lilla katekesens lära om nattvarden är således icke
någon utveckling utan en fullständig afvikelse derifrån.
5. Trots allt, hvad som talats och skrifvits om den
lutherska lilla katekesens oumbärlighet, har man dock ansett
sig böra stympa hönom.
Luthers lilla katekes har nämligen sex hufvudstycken och
icke fem. Dess femte hufvudstycke handlar om bikten, som
sî reformatorerna betraktades såsom ett sakrament, hvilket
också med uttryckliga ord säges i Augsburgiska
Bekännelsens Försvar Art. XIII, där det heter: Vere sunt sacramenta
baptismus, coena Domini, confessio, quæ est sacramentum
poeni-tentiæ. Detta hufvudstycke har man emellertid icke tvekat
att helt enkelt utesluta ur den svenska öfversättningen.
Men då bör man icke se något helgerån däri, att hela denna
katekes uteslutes från den svenska läroplanen. Vi ha ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
