Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
Empirisk och rationell psykologi. 252
noggrannt utredes, huru nödvändigt med hvarandra
sammanhänga frågorna om psykologiens uppgift och metod samt.
om den reella beskaffenheten hos psykologiens föremål.
Därvid röja sig just förf:s djupa inträngande i de Sahlinska
utredningarne och hans noggranna fasthållande af det
organiska sammanhanget mellan »erfarenhet» och »spekulation».
Hans definition på psykologien lyder: den är »vetenskapen
om hela erfarenheten såsom det individuella mänskliga
subjektets bestämning» (s. 117 och 55). Han uppvisar med
utförlig och åskådlig framställning (s. 1—117), »att man
icke på grund af farhåga för inblandning af metafysik i
psykologien skulle behöfva ersätta definitionen af denna.
såsom vetenskapen om själen med sådana definitioner, som
att psykologien vore vetenskapen om själslifvet, de psykiska
fenomenerna eller medvetenhetsföreteelserna. Själen kan
nämligen endast fattas i sitt lif, och detta lif kan icke
frånkännas ali substansialitet. Men däremot lida samtliga
nämda definitioner af den olägenheten att icke tydligt nog
framhålla på en gång psykologiens universella omfattning;
och egendomliga synpunkt,» (s. 116—17). Förf. angifver i
enlighet härmed denna vetenskaps uppgift såsom varande^
den »att söka utreda hvarje–-bestämnings inflytande
på själslifvet i det hela, dess betydelse för det psykiska
subjektet och alla de andra bestämningar, hvari detta själiska
lif tager sig uttryck» (s. 58). FörklaringsføÄø/tfef afser
»subjektet, medvetandet, själf medvetandet såsom — — — den
totalitet, utanför hvilken ingen kan komma,» —• nämligen
»med afseende på» dess »momenters inbördes ställning och
förhållande till det hela.» Förklarings-grunden åter blir i
första hand den enhet, hvarförutan intet kan tillhöra sagda
hela» (s. 60), nämligen »subjektet själft såsom enhet i och
för alla sina särskilda bestämningar» (s. 58). De många
»särskilda förklaringsgrunderna», hvilka vid förklaringens
fortgång framträda, äro »ej annat än beskaffenheterna hos
föremålet i det hela eller i dess särskilda momenter men
just sedda ur den synpunkten, att de måste fattas i en
bestämd ordning och det ena så till vida genom det andra»
(s. 61). Förf. uppvisar, för att noggrannare fixera
betydelsen af psykologiens uppgift, att och i hvilken mening
människosjälen måste fattas såsom individuell och substànsiell, —
hvarvid han genom utförliga betraktelser åstadkommer
ett-utrensande af »kroppsliga analogier vid uppfattningen af"
psykologiens föremål, » på det att denna vetenskaps synpunkt,
icke måtte förorenas genom obehöriga fysiska och fvsiolo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
