Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om förhållandet mellan subjekt och predikat i nusvenskan. 283’.
sett dem innehålla endast psykol. pred., andra åter ha
förklarat dem för enledade omdömen, med hvilka begreppen
psykol. subj. och pred. intet ha att skaffa*).
Hvilken åsikt man än ur psykologisk synpunkt må
omfatta, sedan man satt sig in i de olika sidornas
argumentation, torde man likväl medgifva att förhållandet vid dessa
meddelanden är af en långt dunklare natur, än vid de, där
både subj. och pred. äro språkligt uttryckta **). Tager man
då, såsom i denna uppsats skett, detta senare till måttstock,
äger mai* fullt skäl att beteckna de andra såsom
meddelanden af en från dem afvikande typ. För en grammatiker,
hvars hufvudintresse är riktadt på språket, ligger det för
öfrigt nära till hands att göra en dylik distinktion***).
Ett positivt stöd for riktigheten af denna uppfattning,
att man icke kan inordna dessa meddelanden i satsskemat,
synes kunna hämtas därur, att satsskemat har den största
benägenhet att förvirras och antaga nebulosaform, så snart
endera af hufvudfaktörerna subj. och pred. lämnas outsagd.
Konstruktioner, som man ofta hör i oskoladt tal och i krior
äro sålunda: »Han är större än mig», »Han är lika stor som
mig», medan det åter icke skulle falla någon in att säga
»Han är större än mig är», »Han är lika stor som mig är».
Om vi nu tillåta dessa tilltalsmeddelanden att fria från
systemtvång, bilda en grupp för sig, torde det vara
lämpligt att gå desamma något närmare inpå lifvet för att
bestämdare kunna uppdraga gränserna omkring dem.
Dessa meddelanden hafva icke samma syfte som satsen.
De afse icke- att bibringa den tilltalade en noggrann och
tillräcklig kunskap om ett föremål genom att tillägga
bestämningar till detsamma. En vetenskaplig framställning
affattad i tilltalsmeddelanden vore otänkbar. Till sådant
ändamål användes den därför utbildade form för meddelanden,,
som kallas satser †). Tilltalsmeddelanden åter afse att
förmå den tilltalade att själf för egen del rikta sin
uppmärksamhet direkt på det föremål, (tanke eller känsla) hvarom
det är fråga. För att detta skall vara honom möjligt,
erfordras naturligtvis, att situationen är eller antages vara ge-
*) Utom den hos Paul angifna litteraturen (Pauls egen åsikt
se s. 116) märkas Wundt a. a., 303 ff., Delbück, Grundriss der
Vergleich. Syntax III, 74, Svedelius, a. a., 8. 19, 27 ff.
**) Se särskildt Wundts bevisning härför a. a306.
**•) Svedelius’ hufvudindelning af meddelanden är, som man
a. a. 17 ff. finner, gjord nr helt annan synpunkt.
†) Satsen kunde med ett annat namn kallas omtalsmeddelande^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
