Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om förhållandet mellan subjekt och predikat i nusvenskan. 292’.
En klar och knapp bild finna vi hos Heidenstam (D,.
35) »Då snögade vemod på deras hjärtan». Den
språkmatematiska formeln för densamma blir »Vemod : dera&
hjärtan = fallande snö : marken». Ett annat exempel på
denna konnexionskategori förekommer i de bekanta verserna :
»Och Fritiof var den unga ek, | men rosen uti dalar gröna, |
hon hette Ingeborg den sköna».
Känslan för dylika proportionsförhållanden kan t. o..
m. vara en så stark eggelse för skaldernas fantasi, att den
förmår dem att skapa rena naturvetenskapliga vidunder
endast för att få densamma tillfredsställd. Endast ett
exempel härpå må anföras till bevis. Tegnér kände en gång ett
oafvisligt behof att få ett vackert och poetiskt uttryck för
denna proportion »Den jordiska Psyche : flygkonsten =
x : flygkonsten». Häraf föddes de bekanta verserna: »Den
arma Psyche, huru än hon svingar, | på jorden är en örn
med fjärilvingar», och ekvationen var till hans belåtenhet
solverad!
Hvarje bild, den må ha formen af en sats eller ingå
som en del i en sådan, kan således endast förstås med
tillhjälp af ett proportionssystem. I senare fallet, då bilden
ingår som en del i satsen utan att ingå i satsens
grund-skema, måste man, för att förstå den, betrakta den som
resultatet af en förutgången konnexionsförknippning med
subj. och pred. förbundna enligt propositionskategorien. Det
blir därför en grym ironi att med en skämttidning tillägga
Fritiofs häst de attribut såsom verkliga, hvilka han erhåller
i de bekanta raderna: »Mjölkhvite ’gångarn med ben som
hinden, med hals som svanen etc.»
Det fordras ju emellertid en viss fantasi hos läsaren,
för att han skall kunna åter uppställa de ekvationer, vid
hvilkas lösning skalden erhållit dylika bildlika
attributions-förhållanden som, resultat. Somliga »bilder» kunna dock
icke trots den djärfvaste fantasi hos recipianten inordnas i
något proportionssystem. De sägas då vara obegripliga och
benämnas med ett bildlikt uttryck »grodor».
Status proportionis är emellertid icke till sin förekomst
inskränkt till bildlika satser, den förekommer äfven i satser,
som icke uppfattas såsom sådana t. ex. »Litet med ro och
mycket med oro». »Ju vackrare ord desto falskare hjärta».
§ 9. Status existens.
Den allmännaste bestämning, som kan tilläggas ett
subjekt erhåller det, när predikatet endast bestämmer det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
