- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiosjätte årgången. 1900 /
303

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om förhållandet mellan subjekt och predikat i nusvenskan. 303’.

till eller från hvilket en i predikatet uttryckt rörelse
verksamhet är riktad.

Ex. »Reptillikt pansrade tallarnas rötter | — — stå
fläokta ur jorden som stora spindlar | vid ättestupan, där
stigen svindlar» (VvH D, 2). Stigen vid ättestupan är
naturligtvis den lokalitet på hvilken svindlandet äger rum, jfr
»en svindlande höjd» och hos VvH »hissnande torn»
(D, 75), »svindlande spång» (D, 76), »forsande gatan och
fältet» (D, 41), »med dessa ord och med drypande hatt»
(D, 41). »Ty evigt blommar stranden, där han står» (VR
D2 II, 42). »Grytan kokar och puttrar». »Havet vimlar af
segel», »framställningen vimlar af oriktigheter», betyder
naturligtvis att vimlandet äger rum på hafvet, i
framställningen. »Förstugan löfvades, vägen risades och barrades,
salen skurades, gården krattades». »Källan sinar» betyder
väl att »det» (eller »vattnet») sinar i källan. »Skogen susar».
Vid den framtida brodersfest, som Heidenstam skildrar (D,
77) stryka kvinnorna sina ringar och smycken från händer
och armar »och kasta allt | i rymliga skålen, som blandar |
det onda guldet med blommornas blad». Härvid är
naturligtvis skålens funktion endast locativ. Ett arfnat exempel
från samme förf. (D, 39) är »Tro aldrig, att kärleken gömmer
en dröm j om vaggor och alla dygders beröm», där meningen
är att i kärleken vid en analys det icke finnes en så vacker
dröm. I ödemarken, vill Heidenstam på ett annat ställe
(D, 83) säga, där finnes* ingen härd, på hvilken elden sprakar,
och uttrycker denna tanke så »Där sprakar ej härd».
»Bullersamma vagnar svängde doft sitt tunga hjul kring löten» (D,
89) är äfven en konstruktion, som han gjort enligt denna
kategori. (Rummet var) opersonligt, kallt som ett
hotellrum, hvilket icke är ämnadt att bebos, endast att logeras i
(Strbrg, Hafsb.). »När han från höjden varseblef staden,
märkte han, att den omgafs a.f höga murar». »Ej solens
ljus dig svara vill, | ej dunderskyn, som haglar» (VvH D,
109) är ett uttryck för tanken »från hvilken det haglar»
fastän enligt en annan kategori, nämligen denna lokativa.
»Sverige inför (importerar) årligen mycket säd» (Jfr
Bengtson inför mycket säd i landet), företer denna status hos
subjektet, och analogt är förhållandet i satser, där verb
sådana som »utför», »exporterar», »konsumerar»,
»förbrukar», »producerar», tilläggas ett med »Sverige» likartadt
subj. När Ansgarius och hans vän under Strindbergs
ledning (Sv. F. I, 26) vandra i Sverige komma de först till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1900/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free