Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O in olika läroverkstyper och försöksläroverk.
155
den olika skolformer. Det är en lycka för samhället, att ej
håg och fallenhet äro lika hos alla, att ej alla ha håg och
fallenhet för språkstudier, ej alla för matematik eller alla
för naturvetenskap, likaväl som det är en lycka för
samhället, att ej alla vid mognare år vilja bli jurister eller alla
ingeniörer eller alla lärde män. Men då nu, såsom nogsamt
är kändt, denna olikhet i håg och fallenhet för olika ämnen
vanligen eller ganska ofta framträder hos gossen mycket
tidigt, bör man ock tillse, att det finnes särskilda linier för
olika studieriktningar, ty det är alis icke, såsom man
gemenligen påstår, »lefnadsbanan», som vid val af bildningslinie
skall bestämmas, utan endast den allmänna studieriktningen.
Och de gossar, som icke visa några bestämda anlag åt
någotdera hållet eller känna en afgjord håg för någon viss
studieriktning, må då, så vidt de efter föräldrarnas önskan
öfver hufvud skola fortsätta studierna, gå den mellanliggande
linien, den stora stråtvägen, hvarifrån man utan alltför stor
svårighet kan gå öfver till någon af de andra, eller också
kunna de, såsom bekant är och ofta sker, efter
mogenhetsexamen genom kompletteringsprof fylla hvad som brister i
ett eller annat ämne, hvilket är en lätt och enkel sak, där
håg . och anlag finnas. Men också af denna anlagens
olikhet och denna olikhets tidiga framträdande följer, att en
tidig förgrening är ej endast berättigad, utan ett nödvändigt
kraf på en god skolordning.
»Öfver hufvud taget torde, då fråga är om ett så dyrbart
försöksmateriel, som den uppväxande ungdomen, experimenter så
mycket som möjligt böra undvikas beträffande organisationen».
Detta, som uttalats af en motionär i Riksdagens Andra
kammare vid 1899 års riksda-g,1) är ett sant och
behjärtansvärdt ord, hvari jag till fullo instämmer. Men denna
föreslagna anordning med en s. k. medborgareskola och ett
ofvanpå dennas fem nedre klasser ställdt fyraårigt
»gymnasium» för den vetenskapligt grundläggande undervisningen
är ett fullkomligt opröfvadt experiment, hvarför man icke
kunnat åberopa sig pä någon erfarenhet i något land.
Danmark äger en helt annorlunda inrättad nederskola. Och den
nya organisationen i Norge kommer först år 1903 att för
första gången visa sitt resultat i en mogenhetsexamen. Och
från sistnämnda land spörjas redan nu varnande röster. Så
yttrade nyligen prof. Nansen i ett anförande i Pedagogiska
samfundet i Kristiania:
Herr lektor Ernst Carlson ; se Bill. till Hiksd. Prot. 1888. 1 Saml*
2 Afd. 2 Band. 43 Häft. s. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
