Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det franska talspråkets syntax och fraseologi.
403
2). »Elle se plaît à travailler, et je l’ai encouragée
(exhortée) à continuer». Såväl se plaire à {— avoir du plaisir
à [faire q.ch.]) som exhorter äro litterära ord. — »Vous
êtes vêtue à faire peur». Vêtue är tämligen litterärt och
passar därför ej bra tillsammans med det familjära faire
peur. Bättre: habillée; äfven (med ironisk anstrykning)
fagotée. Också faite användes ofta i samma betydelse ; slang :
fichue.
Anm. 2. »Rien qu’à (el. que de) le voir». De båda
konstruktionerna torde ej kunna användas om hvarandra.
Bien qu’à le voir är bildadt i analogi med rien qu’à sa mine
och har samma bet}^delse som detta senare uttryck, t. ex.
’Rien qu’à le voir (= rien qu’à sa mine, rien qu’en le
voyant), on comprend qu’il a été malade’. Däremot säger
man t. ex. ’Rien que de le voir, cela m’inspire du dégoût’,
’Rien que de voir cette opération, ça me fait peur’ o. s. v.
— »A vrai dire». I dagligt tal nästan hellre à dire vrai,
eller ännu vanligare pour dire vrai.
3). »II n’y .a pas à balancer». En smula
ålderdomligt i st. f. hésiter. — »Il n’y a pas à dire». Det borde ha
anmärkts, att detta uttryck tillhör den familjära stilen.
Anm. 3. »Du bois [propre] à brûler». Att här
underförstå adjektivet propre synes mig icke vara riktigt. — »Il
est homme à se défendre» har onekligen en ganska litterär
prägel (jfr »Et le mâtin était de taille A se défendre
hardiment», La Fontaine,’ Fables I, V)). I ledigare stil skulle
man säga t. ex. ’C’est un gaillard qui peut (sait) se
défendre’ (eller ’Il est capable de se d.’).
Anm. 4. »Je me plais à me promener» säges
öfverhufvud numera aldrig; i stället: ’J’aime k me promener’.
— »Il me plaît de me promener» kan däremot sägas, men
har en helt annan betydelse än föregående exempel; det
betecknar nämligen en tillfällig nyck (’det behagar mig, jag
finner för godt att...’). — »Cela importe à savoir». Verbet
importer är i ledigare stil obrukligt; man tillgriper andra
vändningar, t. ex. ’C’est bon à savoir’. — »Il importe de
savoir cela»; bättre: est important.
§ 277). »Je le déterminerai à partir». Sällsynt; i
stället säges déciderai. — »Je me résolus à rester»; i
talspråket me suis décidé. Résoudre är ett litterärt ord, som
mer och’ mer undantränges af décider. — »Je suis décidé
à (de) tout entreprendre». Être décidé de är alldeles
föråldradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
