- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiosjätte årgången. 1900 /
447

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Några anmärkningar om kollektiver na.

447

Placerade i mindre graciösa, men desto mer ogeneradt
bekväma ställningar, förföll sällskapet. (Varia 1900 s. 365).

— att hennes herrskap inte ä’ snälla. (Ernst
Landqvist 1900).

Som drifna af samma räddande instinkt hade öns
djurvärld i flockar .... (Jansson, Paradiset).

Rikligt försedda med vapen trängde de upproriskes skara
allt oemotståndligare framåt. (Roman 1884).

Otrogna mot hvarandra äfven i brott och synd
afvaktade nu det skilda paret sin återförening. (Roman 1900).

Den vilda hopen af stigmän lyckades obemärkta komma
in. (W. Anson, Herr Olof s. 28).

Större delen af skansbesättningarne voro fångne. (G.
Thorsander, de dansk-tyska krigen s. 122).

— skulle en tredjedel af invånarne blifvit husvilla.
(Strindberg, Gustaf Adolf s. 52).

Regndagarna hade sedan hållit sällskapet instängda.
(Strindberg, I hafsbandet s. 220).

Till festen voro inbjudna manskap. Sv. Dagbladet 1,1900.

jag tycker den här sorten är prydliga (bref 1900).

Bifogade bland hans egna bref ligger en mängd af
svaren (Levertin, Gjörwells bref s. VII).

Dessutom har jag antecknat ur talspråket:

En del ä utslitna. Då står befälet värnlösa. Första
kammarn-va mycket ängsliga. Han skulle inte ta hela värden te förtrogna.

Ja hoppas härrskapet ä nöjda. Hva dä där härrskapet
sir otrefliga ut. Så ceremoniösa härrskapet ä. Unghärrskapet
ä bråkiga. Sånt folk ä alltid dumma. Bondfolk gör säj
rara, om di kan.

Äfven exempel på pluraler efter kollektiva pronomina
råkas i svenskan liksom i danskan.

Man satte sig till bords så glada och nöjda.
(Strind–berg, Svenska Öden I: 183).

Drifna af ett slags sjelfbevarelseinstinkt begagnade
hvardera (roman 1900). I fråga om detta pronomeji, hvilket
som bekant mycket oftare nyttjas i den finländska svenskan
än i rikssvenskan, kan anmärkas att det där gärna styr
plural (såsom likbetydande med bägge, båda). Så:
»hvardera äro hemma från staden» (Nya pressen 3% 1900),
»hvardera målen» (ibid. ■ll/1 1900).

ehuru man icke kan säga att någondera af oss äro för
gamla. (Almqvist, Smaragdbruden s. 342).

Ingen enda af de redliga, småländska, verkliga röfrarne
se ut (Almqvist, Tre fruar i Småland III: 76).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1900/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free