- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiosjunde årgången. 1901 /
96

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

GUSTAF KLINGBERG.

med sin klass». Så vidt en lärare äger förutsättningar
för att hos sina lärjungar åstadkomma ett sådant
resultat, så äger han »skicklighet» att fullgöra sitt värf
såsom undervisare. Det är detta, som
tjänstgöringsbetyget skall gradera, och härför behöfves det väl ingen
»betygskommitté» eller betygsnämnd. Men visserligen
hålla vi för troligt, att den, som skall afgifva
tjänstgöringsbetyg, hädanefter kommer att känna detta
åliggande såsom dubbelt ansvarsfullt, då han kan förutsätta,
att det afgifna vitsordet i högre grad än hittills efter ali
sannolikhet kommer att utöfva inflytande vid
befordringsfrågor. Och då man, såsom kändt är, vid behandlingen
af sådana frågor måste noga skilja mellan olika
befordringsgrunder, så kan man taga för gifvet, att den
vederbörande, som utfärdar betyget, mer, än hvad vi antaga
hittills hafva skett, fäster afseende vid denna åtskillnad,
så att han icke låter tjänstgöringstidens längd eller
befintliga lärdomsmeriter i och för sig blifva bestämmande
vid graderingen af betyget för undervisningsskicklighet.

Utfärdandet af tjänstgöringsbetyg för en lärare är
och förblir i alla händelser en mycket grannlaga
uppgift. Om med hänsyn härtill rektor, då han har att
utfärda betyget, behöfver något stöd, så synes han oss
hafva det naturligaste stödet i läroverkets eforus eller
inspektor. Det torde därför vara välbetänkt, om den
praxis, som vi ofvan betecknat såsom icke sällsynt,
öfvergingo till allmän regel. Formen är ju lätt funnen: eforus
eller inspektor kunde ju underteckna betyget med
kontra-signation af rektor. Man kunde däraf förstå, att betyget
tillkommit efter öfverläggning.

Om genom ett sådant tillvägagående
tjänstgöringsbetygen finge ökad auktoritet, så vore ju därmed mycket
vunnet. Säkert är, att de måste äga auktoritet, och detta mer,
i samma mån som undervisningsprofven blifva sällsynta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1901/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free