- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiosjunde årgången. 1901 /
134

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

N. P. ÖDMAN.

af gossarna lyckades ganska bra, synnerligen som jag under
fortgången af undervisningen aldrig upphörde med detta
innötande af uttalet genom föresägning och eftersägning.
Men arbetsamt var det, synnerligen som jag aldrig lät ett
oriktigt uttal af ett enda ord passera orättadt, icke ens vid
de grammatiska exemplens uppsägande. Emellertid kom,
sedan jag 1870 blifvit ordinarie lärare vid statens läroverk,
den grundläggande undervisningen i engelska icke på min
lott under en lång följd af år. Jag mottog, om jag så får
säga, uteslutande »färdiggjorda» lärjungar, jag menar
sådana, som redan i de lägre klasserna undangjort uttalet
under andra lärares ledning, och det kunde då naturligtvis å
min sida endast blifva fråga om att få detta »färdiggjorda»
uttal ytterligare putsadt och finslipadt. I förbigående må
nämnas, att bland uttalsfel det oftast förekommande och
svåraste att bortarbeta hos dessa mina lärjungar var deras
oriktiga uttal af obetonade stafvelser; de ville alltid åt
vokalen i dessa gifva det fulla, regelbundna ljud, som
vokaltecknet representerar i den betonade stafvelsen, och endast
de, som hade fint öra för språkljud och afgjord håg för
engelska, voro mottagliga för någon ändring af det förut
inlärda ljudet.

Så stodo sakerna, då fonetiken inbröt och genast
bör-, jade väcka så mycken oro i lägret. Jag betraktade den
allt ifrån början med ett visst misstroende, ja, mer än så:
jag fann den både löjlig och motbjudande med dess
underliga ljudtecken i form af hvarjehanda krumelurer, och jag
tog ej heller närmare reda på det nymodiga systemet. Jag
tyckte, det angick mig icke, och jag kunde tycka detta så
mycket hellre, som jag ej hade att göra med den första
grundläggningen af det engelska språkets uttal.

Emellertid fick jag från början af nittiotalet tillfälle
att på nära håll bevittna vissa öfverraskande och
ovedersägliga framgångar vid användningen af den fonetiska
metoden och kom äfven genom personligt umgänge och
tankeutbyte med dess hängifne målsman på platsen till en
närmare kännedom om de nya idéerna och deras tillämpning;
och min misstro och afvoghet mot metoden blefvo på grund
häraf betydligt modifierade. Och då jag genom
omständigheternas kraf fick mig förelagdt att vid början af läsåret

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1901/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free