Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
A. VON ENGESTRÖM.
får börja med att gifva hvarjehanda yttre stadgar, som,
äfven om de gälla små ting, icke äro oviktiga. Släpper
fostraren liäri efter, kan barnet snart spela herre. Barnet
måste så lära sig den goda seden, hvars betydelse man
nu för litet förstår. Skulle härvid tvång få användas,
är det icke alis farligt, såsom mången nu tänker. Vägen
till frihet går genom lydnad för lag. Man föreställer sig
lätt lagen som något tryckande. De gudomliga lagarna
äro de gränser, inom hvilka det mänsklig-a lifvet kan
o " o
vara lyckligt, det rättfärdiga det för vår innersta natur
normala, under det att det onda är det abnorma, det
dåraktiga och värdelösa. Om rättfärdighet en inskärper
budets helgd, handlar den efter den kärlek, som söker
barnets bästa. Men visserligen vinnes icke allt genom
bud och lagar. Kärleken måste vid ali rätt fostran göra
början och städse följa med, vara solskenet, som
dödar det ondas bakterier, söka att vinna makt öfver den
onda viljan och fostra till frihet. En viktig punkt
härvid är förlåtelsen, där en ärlig bekännelse kommit fram.
Den är en seger Öfver det onda. Har förlåtelse gifvits,
må det gjorda betraktas som ogjordt och icke mera
upptagas. Vid behandling af ungdom får man icke vara
långsint, utan lära sig konsten att glömma. Man måste
också lära sig att hoppas och, där ansatser till ett bättre
varsnas, gifva dem sitt erkännande. Det heter väl: »Prisa
varsamt och lasta sparsamt!» men man kan fördärfva äfven
genom att hålla tillbaka det erkännande, som den unge är
värd. Det kan också vara verklig kärlek att uttala det
skarpa ordet och icke skona för ett straff, som känns.
Ty värr frukta många föräldrar mera, att felet skall blifva
upptäckt och straffadt, än att det onda skall förblifva kvar.
Men huru kan fostraren bäst inverka på den unge?
Utan tvifvel därigenom, att hans egen person är en daglig
åskådningsundervisning i rättfärdighet och kärlek. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
