Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FRANSKA SPRÅKREFORMEN.
227
meningen. Emellertid får förf. häraf för sin del
bekänna, att han nog ännu länge kommer att vid
temarättningen insätta ett ne efter jakade komparativer och —
jag är nästan rädd — också efter jakade verba timendi;
naturligtvis utan att på något sätt beteckna
utelämnandet däraf såsom fel. *) Och jag tror mig veta, att många
af mina herrar kolleger komma att göra på samma sätt.
Ja, detta är nu så godt som hela omeletten, man
bjuder oss på. Et pour 9a tant de bruit!
Lektor Hagelin anser — och detta är tydligen också
lektor Borgs mening — att, »för så vidt det gäller
skriftlig användning af franskt språk, tör det vara enklast att
ej framhålla de bägge medgifna formerna, utan blott den,
som från lättlärdhetens synpunkt anbefaller sig.» Ja, för
visso enklast, men månne också riktigast? Väl endast i
det fall, att man vet, att denna lättlärdare form också
är den af bildade fransmän mest använda. Men så länge
vi icke veta detta, utan hafva alla skäl att antaga
motsatsen, är det allt det enda riktiga att endast angifva det
nya som toleranser och fortfara att lära det gamla som
regel — d. v. s. att inlära endast det gamla — ty hvad
vi vilja, är väl ändå icke att sätta våra lärjungar i stånd
till att skrifva en sådan franska, att de nätt och jämt
icke skulle blifva underkända i en examensskrifning i
Frankrike, utan att lära dem en sådan franska, att en
fransman med vanlig språkbildning icke skall finna något
väsentligt att därvid anmärka. Och huru man kan tänka
sig en grammatik för våra skolor, som endast upptar
quatre ringts, est il, c1 est eux o. s. v. utan att med ett
ord omnämna de nu brukliga formerna — d. v. s. de enda
former, som lärjungen kommer att möta i hela den
franska litteratur, som kommer under hans ögon icke blott i
skolan, utan under många’ år därefter, kanske i hela hans
lif — det måste jag medgifva öfvergår min
fattningsförmåga.
Innan man börjar tänka på att omarbeta våra språk-
*) Hagelin anmärker, att Stigaard på tal om detta ne erinrar (i
»Vor Ungdom» 1900, sid. 861) därom, att det fortfarande heter: il y a
longtemps qne je ne 1’ai vu, — Föga anmärkningsvärdt, i själfva
verket, då ne i sådana fall icke alis är något s. k. pleonastiskt ne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
