Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmälningar och recensioner.
K, Asperén och I. Damm. Lärobok i räkning för
allmänna läroverken. Stockholm, J. Beckmans förlag, 1901
Denna lärobok synes anmälaren i ovanligt hög grad
uppfylla de fordringar, som knnna ställas på en lärobok i
aritmetik för de allmänna läroverken. Den utmärker sig
för det första genom en ovanlig rikedom på exempel. Första
årskursen innehåller omkring 1,800, andra 2,600, tredje
1,100, fjärde och femte, som äro sammanslagna i ett
kapitel, öfver 400. Vidare är den med omsorg så ordnad,
att svårigheterna inträda succesivt. Så förekommer
multiplikation med decimalbråk som multiplikator först i andra
årskursen, yt- och rymdmåtten, »nioprofvet», och regeln för
tals delbarhet med 11 först i tredje. Nya begrepp och nya
regler härledas eller åskådliggöras genom enkla resonnemang
eller figurer. Så vill jag påpeka de enkla sätten att leda
sig till reglerna för tals delbarhet med 3, 9 och 11 (den sista
regeln framställes på ett från det vanliga något afvikande
sätt), för multiplikation i bråk, regeln för uppsökandet af
två tals största gemensamma divisor, för beräkningen af en
rät eller sned pelares volym.
Naturligtvis finns det detaljer, i afseende på hvilka jag
är af annan mening än författarne. Jag vill nämna ett
par sådana. Sidd. 143, 151 och 163 förekomma sådana
beteckningar som lm . lm = lm2, 84 öre : 7 m = 12 öre: m
etc. Ett dylikt beteckningssätt synes mig, om det
öfverhufvud bör användas i skolan, först böra förekomma på
ett vida högre stadium i skolan än det, på hvilket det här
införes (tredje årskursen). En andra anmärkning, jag har
att göra, rör fjärde kapitlet (fjärde och femte klassernas
kurs). Detta kapitel inledes med en framställning af
behandlingen af enklare sifferekvationer. Nu är jag
visserligen fullkomligt ense med författarne om, att man i stället
för att använda särskilda regler för behandlingen af olika
slags uppgifter (procenträkning, bolagsräkning etc.) hellre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
