Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONÖDIGA NYHETER I »SVENSKA SPRÅKET. 199
En tid ifrade man för formerna eljes, medels o. s. v.,
men dess bättre har man nu nästan allmänt kommit till
insikt om det både oriktiga och lönlösa i detta sträfvande.
När man nu återgått till eljest och medelst, tycker man
kanske, att ingen skada är skedd; men detta är orätt. Barn
och ungdom finna de tillkonstlade formerna i böcker och
begagna dem jämt och samt i uppsatser.
Otroligt besvär vållade man ock undervisningen
genom den nya och, såsom det sades, af vetenskapen
fordrade skrifningen russ-tjänst i st. för rust-tjänst. Men nu
tillmäter den språkliga vetenskapen härledningen från ross,
häst, icke annan betydelse än den af en vanlig
folketymo-logi eller med andra ord : skrifningen russtjänst ägde
just lika mycket (eller litet) berättigande, som om man
skref ve muntasch för mustasch. Lägger man nu härtill, att
det lär vara ådagalagdt, att formen sednare, hvilken man
dagligen och stundligen måste förfölja i lärjungars
skrif-böcker, när allt kommer omkring, lär vara den rätta, då
synes man hafva ali anledning att vara försiktig, när det
gäller att tillgodogöra sig vetenskapens nyaste framsteg,
såsom det så vackert heter.
Den nu så moderna skrifningen långs, långsefter o. s.
v. kunna vi ej annat än likställa med de nämnda eljes,
medels och senare. »När adjektivet heter lång, skall det väl
också heta långs», säger man. Detta läte sig säga, om här
vore fråga om en böjningsform af lång, men nu är så ej
fallet, utan här föreligger en afledning af samma ord, och
därvid inträder ju ofta omljud. Just saknaden af
afled-ningssändelse gör det så mycket viktigare att behålla
den omljudda vokalen. Att skrifva långs är detsamma som
att skrifva stånga (i st. f. stänga) af stång och vränga (i st.
f. vränga) af vrång. Svenska Akademiens ordlista, sjette
upplagan, gaf visserligen företräde åt formen långs (»hellre
än längs»), men den sjunde har längs eller långs och likaså
Dalins Svenska handordbok.
På de främmande egennamnens område har denna ifver
att ändra språket funnit ett tacksamt fält, och här har den
riktigt fråssat. Fastän man i århundraden läst och talat
om Filip af Macedonien och "’Alexander den store samt om
J?laio7 Ajiollo och Herls i des, finner man nu (t. ex. nti Illnstre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
