- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettioåttonde årgången. 1902 /
226

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

H. SJÖGREN.

berömde pedagogen Quintilianus, som anser Horatius
vara nära nog den ende lyriske skald, som förtjänar att
läsas (Inst. orat. X. 1. 96), på samma gäng ban dock
uttalar sig för ett urval af lians lyrik (Inst. orat. I. 8.
6). Ifyster af skalderna från Mantua och Venusia prydde
den tidens tarfliga lärosalar,

»där de många lamporna osa,
En för hvar gosses plats, så att färgen på Flaccus ej

mera

Stod till att se och af sot var betäckt den svartnade Maro»,

såsom det heter i Juvenalis bekanta skolinteriör i 7:e
satiren.

Äfven under antikens senare århundraden tyckes
Horatius hafva varit rätt flitigt studerad, att döma af de
kritiska upplagor och kommentarer, som ombesörjdes, och
de ej så få reminiscenser, som kunna spåras hos
författarne; f. ö. ha vi ju exempelvis hos Ausonius direkta
uttalanden härom. Men Rom föll, och skaldens ord:

»Växande skall och nytt
Bli så länge mitt lof, som Kapitolen af
Öfverprästen bestigs, följd af en tyst vestal»

tycktes gå i bokstaflig uppfyllelse äfven så till vida, som
hans verk i och med Romas fall syntes dömda till
undergång.

’ Men det blott syntes så. Ty, ehuruväl Vergilius, som
redan under antiken intagit en synnerligen framskjuten
plats i skolan, blef medeltidens älsklingsförfattare, tala
åtskilliga omständigheter för, att den venusinske skalden,
åtminstone under vissa tider och hos vissa nationer, ej
var alldeles bortglömd. Det var dock först genom och
efter de klassiska studiernas återupplifvande, som
Horatius åter kom till heders, och det dröjde ännu någon
tid, innan han vid undervisningen i skolan erhöll en
värdig plats. Olika tiders domar om en författare äro ju
ofta väsentligen olika.

Äfven till »nordens isfält» skulle skalden en gång
hinna, »nordens vildmän» skulle tjusade lyssna till hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1902/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free