Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265 DEN FRANSKA SKOLREFORMEN.
börja tillgodoses. Å andra sidan får fackbildningen
ingalunda skjuta åt sidan allmänbildning och särskildt klassisk
bildning, ty dessa senare äro lika viktiga ingredienser i en
nations lif som det praktiska intresset. De synpunkter,
som i förslaget gjort sig gällande, framgå bäst af
undervisningsministerns egna ord, uttalade i en skrifvelse till ordföranden
i undervisningskommissionen och delvis äfven sedermera
upprepade i kammaren den 14 februari:
»Det bör beredas eleverna tillfälle att välja den
undervisning, som bäst lämpar sig för deras anlag, för deras
eventuella kallelse och för de växlande kraf, som praktiska
värf i olika delar af landet kunna komma att ställa på
dem. Följaktligen måste man anordna speciella studielinjer,
dock så, att dessa ej göra intrång på den allmänbildning,
som är gemensam för ali elementarundervisning, utmärker
densamma och ger den dess enhetliga karakter.»
»Studiet af den grekiska och latinska klassieiteten har
förlänat åt det franska skaplynnet enastående måttfullhet,
klarhet och behagfullhet. Genom denna ha vår filosofi, vår
litteratur, vår konst nått en så glänsande utveckling;
genom den har vårt andliga inflytande blifvit en makt i
världen. De klassiska studierna förtjäna vårt skydd och vårt
försvar mot alla angrepp. De hafva gjort viktiga insatser
i vårt andliga lif och utgöra på detta sätt en-
nationalegendom.»
»Den klassiska andan är icke, såsom några påstå,
oförenlig med nutidens. Den tillhör alla tider, emedan i den
uppenbarar sig en dyrkan af det klara och fria förnuftet,
en sträfvan efter okonstlad skönhet i tankens alla yttringar.»
För att fylla alla de uppgifter, som det moderna
samhällslifvet ställer på individen, har ett betydande antal
studieplaner måst anordnas:
Såsom bas för elementarundervisningen lägges
folkskolans kurs, som beräknas till 4 år, och som kan inhämtas
antingen i en vanlig folkskola eller ock genom motsvarande
förberedande klasser i ett lyceum. Härefter, då barnet
beräknas hafva nått 10 års ålder, börjar den egentliga
elementarundervisningen, omfattande:
l:o) en 4-årig cykel, delad på två sektioner: en med
obligatorisk undervisning i " latin och fr. o. ra. tredje året med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>