Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
O. DUFVENBERG.
ra mera — något, hvartill man icke minst i våra dagar
är så benägen — är att vara obillig.
Det är just med afseende på organisationen af
undervisningen på det allmänna läroverkets gymnasialstadium, som
frågan om valfrihet har sin egentliga betydelse och
aktualitet. För att fä ett tillfredsställande svar på vårt spörsmål,
är det a-f nöden att afgöra, hvilken af de tre
bildningsarterna ifrågavarande skolstadium afser. Den individuella
bildningens intfessen äro tydligen därifrån uteslutna annat
än som underordnade moment, hvilka på intet vis få
komma i strid med det, som i första rummet bör vara
föremål för ifrågavarande skolstadiums verksamhet. Följaktligen
är därmed också ali valfrihet i egentlig mening — d. v. s.
val inom olika fack, ämneskomplexer eller läroämnen,
uteslutande eller hufvudsakligen på grund och med ledning af
individuella anlag eller andra privata bildningsintressen —
fullständigt utesluten. Till samma resultat kommer man,
om man i öfverensstämmelse med ännu gällande skolstadga
vidhåller, att gymnasialstadiet har att jämte förberedelse till
universitetet eller högre tillämpningsskolor — 111. a. o. till
egentliga fackstudier — äfven meddela allmän
medborgerlig bildning, hvilken, såsom vi sett i det föregående, ej
medgifver valfrihet af annat slag än beträffande graden af
studiets intensitet.
Återstår således att fatta, gymnasialstadiet i dess rätta och
äfven ursprungliga betydelse såsom en fackbildningsanstalt.
Ända sedan de första kristna skolorna upprättades i
västerlandet, hafva de egentligen afsett fackbildning; den lärda
skolan har i långliga tider nästan uteslutande varit en
präst-skola. Och sin karakter af fackskola, har den lärda skolan
aldrig förlorat, oaktadt den visserligen numera förbereder till
en massa lefnadsbanor samtidigt. Skall nu detta med
fördel kunna ske, måste å ena sidan ett tillräckligt antal
alternativa bildningslinjer inrättas, mellan hvilka ett val måste
ske, men å andra sidan bör man betänka, att gymnasiet ej
Att för öfrigt detta dubbla mål ej kan fyllas utan stora
ölägenheter, samt att den allmänna medborgerliga bildningen bör så
mycket som möjligt uteslutas från gymnasiet och hänvisas till
nederskolan, »det nya allmänna läroverket», har jag visat i »Uppfostran
och allm. medborgerlig bildning» VI (Verdandi 1901).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
