Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
HEINHOLD GEIJER.
att, i trots af stundom ganska betydande olikheter i syften
och ledande synpunkter saint häraf betingad ämnesdisposition
och framställningsform m. m., det egentligen sakliga
innehållet nästan öfverallt är åtminstone i de flesta viktigare
kapitel i grund och botten ungefär detsamma och så till
vida väl kan sägas utgöras till sin vida öfvervägande större
del af communia bona. Äfven om den skildring, vi nyss hört,
af den egentliga filosofien, hvilken naturligtvis är och måste
vara en spekulativ vetenskap, vore lika obestridligt riktig
ocli allmängiltig, som den påtagligen är en tendentiöst
ensidig och starkt öfverdrifven teckning af situationen inom
detta område, sådan denna gestaltade sig omkring 1800-talets
midt, så skulle i alla fall häraf föga beröras den fråga, som
här föreligger, om logik och psykologi som skolämnen, ocli
allra minst frågans senare del. Ty denna fråga kan tydligen
i våra dagar icke ens diskuteras, ej mindre på ett
tillfredsställande sätt utredas och besvaras, utan att därvid behörig
hänsyn tages till sådana historiskt gifna och numera väl
också tämligen allmänt kända sakförhållanden som att den
moderna psykologiska forskningen länge sträfva! och omsider
lyckats att emancipera sig väl icke från ali beröring med,
men åtminstone från hvarje principiellt och direkt beroende
af striden mellan skilda filosofiska system, att psykologien
således numera är och vill vara en i anseende till
utgångspunkter och metodik väsentligen empirisk vetenskap, och att
den just såsom sådan icke blott gör anspråk på, utan äfven
alltmera allmänt erkännes såsom den oumbärliga
gemensamma grundvalen icke endast för alla af ålder s. k.
filosofiska discipliner, utan öfverhufvud för alla humanistiska
vetenskaper eller på tyska s. k. »Geisteswissenschaften» (alltså
icke endast för logik, kunskapsteori och metafysik, etik,
rätts- och religionsfilosofi och estetik, utan lika väl äfven för
t. ex. pedagogik, sociologi, nationalekonomi och kriminalrätt
och säkerligen icke minst för nästan ali i högre mening
vetenskaplig filologisk ooh historisk forskning). Alldeles
obekant lär det väl icke heller kunna vara, att psykologiska
studier i nyss antydd empirisk riktning och anda verkligen
idkats och fortfarande idkas — med större eller mindre
framgång — äfven vid våra svenska universitet. 1 någon
mån åtminstone torde härigenom redan vara sörjdt för ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
