Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM SATS AN AL YS.
149
tet har däremot ofta öfverstyrka., särskildt 0111 det börjar
en sats, t. ex.: »Honom kan man icke träffa.» Men huru
ofta står icke objektet nära. gränsen af suffigering, då obj.
är uttryckt genom personligt eller indefinit pronomen! T. ex.
»Jag har sett’en.» — »Har du hört’na?» — »Har du märkt
nå’t?», och i dessa fall är det säkert, att objektet är
tryck-svagt. Egendomligt är också för lärjungarna att iakttaga,
att dat.obj., uttryckt genom subst, med prep. (t. ex. åt)
är tryckstarkt men dat.obj. utan prep. merendels trycksvagt utom
i det fall, att dat.obj. börjar satsen, ty då har det alltid
öfverstyrka, det må vara uttryckt med eller utan preposition.
Mycket kan vinnas i god betoning genom att vid
satsanalysen gentmigå det rätta uttalet af olika slag af attribut
och predikativ. Lärjungarna finna lätt, att adjektiv-,
genitiv-och adverbsattribut äro trycksvaga i regel, under det att
alla prepositions-, många, partitiv- och alla infinitivattribut
hafva öfverstyrka. Prepositionsattributet är merendels
mycket hårdt betonadt. Märk uttalet af följande exempel! »Den
gamle mannen lär hafva, dött.» — »Gossarnas lärare har
kommit på besök.» — »Den kungliga förordningen härom har
utkommit.» Men : »Gumman på torget har slutat sina dagar.» —
»Ën bataljon soldater tågade i väg.» — »Konsten att skrifva
är gammal.» Det sista exmplet visar äfven, att
predika-tivet. gärna är tryckstarkt, det må vara uttryckt på hvad sätt
som helst och ställdt hvar som helst i satsen.
Adverbialets tryckstyrka är mycket växlande.
Lärjungarna kunna dock lätt göras uppmärksamma därpå, att det
i början af satsen alltid har öfverstyrka. Samma är ju
förhållandet med adverbial bestämning till ett verb. Adverbial
till adjektiv växla i tryckstyrka, beroende på huruvida den
talande vill betona adjektivet eller dess bestämning, t. ex.
»Är gossen mycket sjuk? Nej, han är bara litet klen»,
hvaremot adverbial till ett adverb merendels är trycksvagt, t. ex&
»detta va.r ovanligt klokt gjordt.» Värdets adverbial är alltid
uttaladt med öfverstyrka t. ex, »boken kostar 4 kr.», och
samma egenskap har adverbial uttryckt genom subst, utan
prep., det må vara bestämn. till hvilken ordklass som helst,
t. ex.: »Han bor därute vinter och sommar».
I en uppsats »Om ordbetoning» af G. Borgström i
Ped. tidskr. 1897 formuleras läran om ordbetoningen så, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>