Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
NILS HÖJER.
han lösa därigenom, att det kulturhistoriska själft, göres till
det episka i histoHen, nämligen så, att för hvarje tid den
stora händelsen, sekularhändelsen, uppsökes, hvilken
innesluter det, som hela folket under tidehvarfvet upplefde
gemensamt. Förf. medgifver, att det icke går an att från en
enda synpunkt betrakta allt, som händt under en viss
period, men han menar, att det är möjligt i mycket större
utsträckning, än man i allmänhet tror. Detta beror därpå,
att sekularhändelsen tager alla de agerande i sin tjänst,
äfven om de icke förstå tidehvarfvets idé eller hafva intresse
för den. Och därför kan en historieskrifvare, som förstår att
i konungarnes öden och handlingar se exponenter af den
händelse, som för folket i gemen var sekularhändelsen,
ganska mycket följa konungakrönikan och ändå skrifva
kulturhistoria.
En sådan sekularhändelse finner förf. för Sveriges del
i kristendomens införande från Ansgarii uppträdande till
oeli med Birger Jarls tid. Därefter blir ståndsbildningen,
som dock börjat redan under föregående period, den
behärskande händelsen, som under Engelbrekt sammanflätar sig
med den unionella händelsen, då intresset samlar sig kring
den nationella frågan. Reformationen blir den ledande idéen
under Vasaätten, den sociala frågan med reduktionen under
pfalziska ätten, och slutligen blir den vetenskapliga
utvecklingen eller upplysningen själfva sekularhändelsen under
frihetstiden och Gustaf III. Hvilken idé behärskat sist
förlidna århundrade, säger icke författaren, men möjligen har
man en antydan om hans mening i detta stycke därutinnan,
att han i sin sista lärobok berättar oss hela försvarsfrågans
utveckling från 1812 års beväring till afskrifningen 1904
under rubriken — Landtmannapartiet.
Denna tanke, att hvarje historisk period bör ses från
en viss synpunkt, en ledande idé eller sekularhändelse, huru
man nu vill kalla det, är ingalunda ny. »En berättelse»,
säger Benjamin Höijer, »som följer en fast synpunkt,
hvilken för öfrigt kan hvila på den svagaste hypotes, är alltid
intressantare och i själfva verket mera upplysande för en
blott läsare, så länge den ej vränger fakta, än den
fullständigaste krönika.» Hvarje period i ett folks historia måste
bedömas efter folkets framsteg mot en högre odling, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
