Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURHISTORISKA LÄROBÖCKER.
829
I)et är missförstånd, ty tullen erlades i penningar. —
Uppgiften sid. 28, att kronans inkomster 1527 ej uppgingo till
mer än 24,000 mark, är visserligen Gustaf Vasas egen, men
bör ej i en lärobok utan reservation anföras, då den är
oriktig och vilseledande. — Uppgiften sid. 57, att »vissa tider
motsvarade en mark penningar ej mer än 1/8 mark silfver»,
innebär, att detta under medeltiden varit ett särskildt lågt
värde; men så var alis ej förhållandet. Myntet gällde aldrig
så mycket efter Karl Knutssons tid och var i Sten Sture
d. y:s nere i l/i6, således ungefär lika med 2 kronor.
Sid. 40. Berättelsen om Visby intagande torde icke blott
gifva gossarne utan äfven mången lärare den föreställningen, att
staden togs med storm. — Sid. 47. Måns Bengtsson var
ingen riddare vid denna tid. — Sid. 49 sägas norrmännen
efter Kristoffers död hafva slutit sig till Karl Knutsson,
»men de svenska herrarna nödgade konungen att afstå från
föreningen». Detta ger ju en oriktig föreställning. —
Detsamma gäller slaget vid Brunkeberg sid. 50, som så
berättas, att läsaren måste tro, att Sten Sture stod på
Brunkeberg, då danskarne anryckte från sjösidan. — Sid. 53
uppgifves Svante Sture hafva efter sin moder upptagit
Sture-namnet. Herr Svante bar emellertid ej detta namn, utan
skref sig blott Svante Nilsson (till Ekesjö) och förde vapnet
Natt och Dag. Det var ju för öfrigt farmodern och ej
modern, som var en Sture. — Sid. 85 sättes nederländska
frihetskrigets utbrott till 1582, förmodligen genom tryckfel.
— Sid. 92—93 har etc stycke omarbetats från folkskolans
lärobok på sådant sätt, att förf. nu kommer att emot sin
afsikt berätta, att Gustaf Adolf sårades i magen och
skuldran under de livländska fälttågen. —- Sid. 97 uppgifvas
Tillys och Wallensteins framgångar i Tyskland hafva orsakat
underhandlingarna med Kristian IV och Gustaf i\dolf. Som
bekant var det tvärtom Kristian IV:s inblandning i kriget,
som föranledde, att kejsaren genom Wallenstein skaffade sig
en armé under dennes befäl. — Sid. 105 omtalar
tullfriheten för svenska fartyg i Öresund 1645 som något alldeles
nytt. — Sid. 152 talas om den ryske kejsaren, men menas
tronföljaren. På samma sida talas om »den slutligen
sinnes-svage Kristian VII»; men han blef ju sinnessvag redan efter
några få års regering. — Sid. 187 angifves adelskapet hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
