Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA GYMNASIER.
379
med afseende på läroämnena skäligen små. Teologi och
klassiska språk, framför allt latin, upptogo som förut den
ojämförligt största delen af undervisningstiden.
>När i en senare tid, då likväl såväl främmande lefvande
språk som modersmålet ingå i undervisningen, språkstudier af
veckans lärotimmar på klassiska linien upptaga omkring 55 % mot
45 för vetenskaperna, utgjorde förhållandet i detta afseende 1649
omkring 73 0 o mot 27. Af skolans 144 timmar i veckan (musiken
oberäknad) upptog latin med stilöfningar 108 utom de språktimmar,
som i 3:dje och 4:de klass egnades den med kristendomen
sammanslagna grekiskan. Af gymnasiiundervisningens 132 timmar hade 75
latinet mera direkt till föremål och 21 grekiskan, utan att häri å
ena sidan är afsedd den bibelgrekiska, som studerades under Esta
teologens »(det fanns två lektorer i teologi)» ledning, eller å andra
sidan frånräknad den tid, som möjligen egnades logik, retorik,
historia m. m., särskilde från de auktorer, i förening med hvilka de
för tillämpning studerades och finnas i läroplanen upptagna.
Oafsedt de sakkunskaper, som sålunda hämtades ur de klassiska
aukto-rerna och ur dem härledda eller på dem tillämpade vetenskaper,
utgjorde det realistiska momentet i den verbala realismens1)
läroplan hufvudsakligen af de 16 timmar, som på gymnasium egnades
de matematisk-fysiska ämnena; men då samtliga vetenskaperna
afhandlades på latinska språket, kan man äfven säga, att
undervisningen i sin helhet tillika var en undervisning och öfning i
latinet.»2)
De nya ämnena, som genom 1649 års skolordning
upptogos i gymnasiiundervisningen, voro historia och geografi
äfvensom fysik med botanik, läran om människokroppens
byggnad och hälsovård samt de för svenska
undervisningsväsendet egendomliga, från Gustaf Adolfs läroplan
härstammande ämnena samhällslära och fäderneslandets lag.
Matematik, såsom nödvändig för den s. k. computus ecclesiasticus
eller den kyrkliga tideräkningen, hade redan under
medeltiden ansetts tillhöra prästbildningen. Genom 1649 års
skolordning hade nu äfven andra bildningsintressen än de
prästerliga blifvit erkända, icke blott den civila
ämbetsmanna-klassens utan äfven de naturvetenskapliga, och sålunda en
1) Därmed menas en sådan, där sakkunskapen företrädesvis
hämtas ur böcker i st. f. ur naturen, erfarenheten ocli forskningen,
såsom historia ur klassiska auktorer, örtkunskap ur Plinius, fysik
ur Aristoteles etc.
2) A. G. Hollander: »Svenska Undervisningsväsendets historia,»
sid. 375.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
