Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
OSCAR DUFVENBERG.
Ungefär ett sekel — till medlet af 1700-talet — bibehöll
gymnasiet den lärda skolans nrsprnngliga och genom 1649
års skolordning bekräftade enhetliga karaktär oförändrad.
Det var emellertid gifvet, att det så småningom skulle visa
sig omöjligt att på sådant sätt tillgodose de med en stigande
kulturutveckling alltmer skiljaktiga fackbildningsintressena.
Nu inträdde en småningom skeende upplösning af det gamla
läroverket och de former, hvari det arbetat.1) Ytterligare ett
århundrade dröjde det dock, innan den svenska lärda
skolan tager sitt andra stora steg i utveckling från sin medeltida
begynnelseståndpunkt. Genom K. cirkuläret af d. 6 juli
1849,2) bekräftadt genom 1856 och 1859 års skolordningar,
skapades en själfständig reallinje, hvarefter år 1869 den
klassiska linjen delades i en helklassisk med grekiska och en
half klassisk utan detta språk.
Nästa eller det tredje stora steget i det allmänna
läroverkets utveckling är det, som nu skall tagas. Den, som
följt den föregående framställningen af denna utveckling,
finner lätt, att steget består i att gifva en själfständig
ställning åt allmänbildningen, den bildningsart, som successivt under
förhållandenas tryck utvecklat sig ur en sig alltmer
specialiserande fackbildning. De båda första stegen gällde ju
fackbildningen. Det första (1649) innebar nämligen ett erkännande
af, att det fanns mer än en sådan, och att undervisningen
sålunda bör omfatta olika slag af fackbildning. Det andra
steget (1849) innebar en på bestämd grund gjord
specialisering af fackbildningen genom linjefördelning. Det tredje
stora steget gäller som sagdt större själfständighet för
allmänbildningen. Därvid får man dock ej glömma att draga ut
konsekvenserna beträffande fackbildningen. Ty denna kan ej
undgå att beröras af en reform beträffande allmänbildningen.
’) Bland de närmast verkande orsakerna till denna upplösning
kunna vi särskildt räkna den nyss anmärkta tillökningen i
ämneskretsen med tyska och franska samt de i sammanhang därmed allt
talrikare dispenserna inom språkundervisningen, såväl den klassiska
som den moderna.
2) Utfärdadt jämnt 200 år efter den berömda skolordningen
så när som på 1 månad och 1 dag. 1649 års S. O. bär nämligen
till datum d. 7 aug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
