Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
EUGENE SCHWARTZ.
mellan de båda arter af bildning, som bär ofvan berörts,
är det nödigt att göra sig reda för, hvad med den ena
eller andra arten af bildning bör afses eller åtminstone
hvar gränsen mellan dem bör dragas. Det är för denna
sistnämnda fråga angående den rätta distinktionen mellan
de tu, som vi vilja påkalla läsarens uppmärksamhet.
»Bildning» är ett mångtydigt ord. Dess innebörd visar
sig stundom vara en belt annan i den enes och den andres
mun. För att uppdraga gränsen i dess största allmänhet
mellan »allmänbildning» (eller »allmän medborgerlig
bildning») å ena sidan och »fackbildning» å den andra torde
dock icke fordras mera än en hänvisning till de allmännaste
kännetecknen på bildning, hvilka ock vunnit en viss häfd.
Att med ledning häraf skärskåda de distinktioner, som i
våra dagar göras mellan de båda nämnda arterna af
bildning, erbjuder ett visst intresse.
Ordet »bildning» i den betydelse, hvari vi här användt
det, är af ganska ungt datum. Det torde den dag i dag är
knappast räkna i ålder mer än ett sekel. Den ifrågavarande
betydelsen är af exotiskt ursprung, närmast tillkommen
genom öfversättning af tyskans »Bildung», leke heller det
tyska ordets motsvarande betydelse är särdeles gammal.
Den förskrifver sig från adertonde århundradets senare hälft,
Pestalozzi och Herder lära vara de första skriftställare, som
använda »Bildung» såsom stående term för den uppfostrande
verksamheten och dess resultat. Den nya betydelse, i
hvilken nämnda författare på 1780-talet använda ordet, torde
icke närmast ansluta sig till den äldre sinnliga betydelsen
hos »bilden» eller »Bildung»: handtverkarens eller
konstnärens verksamhet, som gifver form åt en bildbar massa,
snarare till den betydelse, ordet haft, då det betecknat
naturföremåls mera spontana bildningar: formationer. De nämnda
tyska reformpedagogerna använda nämligen termen »Bildung»
för att beteckna sin nya uppfattning af uppfostran. Enligt
denna åskådning är uppfostran en verksamhet, hvarigenom
en spontan, naturenlig och allsidig utveckling af människans
medfödda förmögenheter eller anlag underhjälpes och främjas.
Målet är humanitet: en människa i ordets fullaste
bemärkelse. »Bildung» ställdes då i motsats mot en mera
ensidig och mekanisk påverkan utifrån för ett visst yttre mål,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
