Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
EUGENE SCHWARTZ.
för den allmänbildande uppfostran alltid ett och detsamma:
allsidig bildning.
Om således den häfdvunna distinktionen mellan
allmänbildning och fackbildning, den enas allsidighet, den andras
ensidighet, låter väl försvara sig, är detta näppeligen
förhållandet med tvänne andra, som man i våra dagar sökt
göra gällande. Därvid använder man stundom, liksom vi
här ofvan, för att beteckna allmänbildning termen »allmän
medborgerlig bildning». Detta med fullt skäl. Då
individen ju i själfva verket icke utan samhällslif kayi utvecklas
till människa i ordets hela bemärkelse, måste
allmänbildningen, som innebär utveckling till hel och full mänsklighet,
också innebära en utveckling för det medborgerliga lifvet.
Och då å andra sidan för samhället (äfven för staten) en
högre uppgift ej kan tänkas än att värna och direkt eller
indirekt främja en utveckling till sann mänsklighet, så måste
i uppfostran till medborgerlighet ock ingå såsom en
väsentlig sida allmänt mänsklig bildning.
En skillnad mellan allmänbildning eller allmän
medborgerlig bildning å ena sidan och fackbildning å den andra
har man ansett sig finna äfven i den större eller mindre
utbredning bland medborgarne, som den ena eller andra arten
af bildning är afsedd att erhålla. Detta är det ena af de försök
att distingera de båda arterna af bildning, som vi vilja
skärskåda. Ett visst berättigande har denna distinktion.
Från statens sida måste ju medborgarnes allmänbildning
anses vara ett godt. Man måste anse önskvärdt, att
samtliga medborgare, oafsedt hvars och ens särskilda yrke, blifva
delaktiga af densamma, om ej i samma mått, dock alla i
någon mån, hvilket ju icke gäller fackbildningen i någon af
dess skilda former. Särskildt blir detta, såsom vi ofvan
antydt, ett oafvisligt kraf i samma mån samhället äger en
demokratisk organisation och inflytande på statens och
kommunens angelägenheter är medgifvet alla folkklasser utan
åtskillnad. Af antydda skäl och i nämnda mening b.ör
allmänbildningen blifva en medborgarnes allmänna egendom, men
också endast i den mening, här ofvan angifvits. Man måste
bortse från bildningens mått eller grad. Det visar sig
nämligen, att de fordringar, man ställer på medborgarnes
allmänbildning, måste för olika samhällslager på mycket olika sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
