Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 oscar DUFVENBERG.
ning, åsyftande en verklig organisation och sålunda en
fullkomlig kontrast till kommittéens desorganiserande lappverk.
Och nämnda utvecklingsmöjligheter stå föga i sammanhang
med den af privata kulturintressen senast uppagiterade
dagsopinionen eller de modernaste pedagogiska käpphästarne —
hvad är den nu så populära valfriheten annat än sådant?
— utan på det enda sätt, som möjliggör beståndande
reformer. Vi skola taga i betraktande å ena, sidan tidens och
utvecklingens kraf, men skola äfven i det förflutna uppsöka
förutsättningarna för denna utveckling. Med andra ord: vi
skola i detta fall fråga oss å ena sidan: hvad är gymnasiets
egentliga uppgift? och å den andra: hvad var gymnasiets
ursprungliga uppgift? Dessa frågor sammanhänga i själfva
verket nära med hvarandra. För en ytligare uppfattning
kunna dessa uppgifter förete stora olikheter (om också
likheten å andra sidan är omisskännelig). I grunden äro dock
de båda endast olika sidor af samma sak, hvilket framgår
däraf, att skillnaden mellan den egentliga och den
ursprungliga uppgiften så småningom försvinner, hvarigenom det
väsentliga i den senare samt i och därmed den egentliga
uppgiften alltmer framträder.
Svaret på de båda af oss framställda frågorna och de
undersökningar, hvarpå detta skall grunda sig, behöfva ej
göra oss någon möda. Alltsammans finnes framställdt i den
föregående uppsatsen (förra årg. sidd. 369 o. f.). Gymnasiets
egentliga uppgift är fackbildning, dess ursprungliga också
fackbildning, men för den senare med tillägget »egentligen blott
för präster». Detta berodde åter därpå, att den lärda
skolan ursprungligen före gymnasiets tid var en prästskola;
men i Gustaf Adolfs skapelse voro äfven andra än de
prästerliga bildningsintressena erkända, om också ännu
platsen för dem där var ganska liten. Men en grundval
för alla de »öfre fakulteterna» och äfven för den filosofiska1
var lagd, och så småningom lyckades äfven lekmännens
fackbildning alltmer göra sig gällande, tills ändtligen 1849
1 Hvad angår den filosofiska fakultetens och »skolprästernas»
bildningsintressen, så voro de långt in i nyare tider väsentligen
likartade med teologernas. Skollärare befordrades i regel till prästerliga
tjänster, och ännu är ej bandet mellan kyrka och skola upplöst, om
ock betydligt svagare än förr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
