Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner.
33
misk position utgjorde en af förutsättningarna för
uppnåendet af magistratas. Sidd. 129 ff. angifves skillnaden
mellan comitia och contiones icke riktigt tillfredsställande.
Man måste medtaga den differensen (som visserligen
framträder vid den speciella redogörelsen för folkförsamlingarna),
att folket på de förra, men icke på de senare, uppträdde
i sina politiska afdelningar. Tv det fanns ju verkligen
komitier, på hvilka inga beslut fattades, och å andra sidan
lönar det sig icke mycket att, som vanligen sker, förklara
debatter uteslutna från komitierna och i stället säga, att
dessa kunde inledas eller afbrytas med en contio. Sid. 139
handlar om concilia plebis före lex Hortensia. Detta är som
bekant ett mycket omtvistadt kapitel. Men anm. vill här
icke hålla inne med sin öfvertygelse, att på concilia plebis
aldrig några beslut fattats, som icke varit afsedda att binda
hela folket.
Vi skola nu blott tillägga några spridda anmärkningar.
En rör kapitlet om krigsväsendet. Det anses numera icke
alldeles säkert, att den tigger, som omtalas vid oppugnationes
iirbium, verkligen var afsedd att bringa de anfallande upp
på muren. Kapitlet om rättsskipningen synes vara onödigt
vidlyftigt. Ett och annat förefaller här anm. också
tvifvelaktigt och dunkelt. Så påståendet, att kis gentium blef den
rätt, som gällde för främlingar i förhållande till romarne
(sid. 270. Jfr påståendet sid. 15, att praetor peregrinus
dömde efter ins gentium). I några punkter af det, som rör
processen, torde icke få läsare af Sundéns arbete känna sig
villrådiga om meningen; t. ex. rörande det, som säges om
interdiktet. I paragrafen om pontifices sid. 339 är det
möjligt, att förf. påbördar dessa alltför stor vårdslöshet och
okunnighet vid ordnandet af kalendern. Den rättelse i
kalendern, som Cæsar företog, har, enligt Ungern,
nödvändiggjorts genom rubbningar, som Cæsar själf föranledt under
sitt öfverpontifikat.
Sundéns bok utmärker sig för den egenskap, som måste
vara ett dylikt arbetes främsta förtjänst, nämligen ett
gediget och väl afvägdt innehåll. . Men man måste billigtvis
också framhålla framställningens klarhet och reda samt
stilens raska fart, som göra bokens studium till en särdeles
angenäm sysselsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
