Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 (i
anmälningar och recensioner.
så åtminstone till en mycket påfallande knapphändighet.
Så mycket hederligare ha däremot våra skandinaviska
grannländer blifvit tillgodosedda. Af de sextiofyra sidor,
som »Nordens medeltid» intill år 1319 omfattar, ägpas
föga mer än en fjärdedel speciellt åt Sverige, bortåt dubbelt
så mycket åt Danmark och Norge och återstoden åt allmänt
nordiska eller europeiska medeltidsföreteelser. En motsvarande
oegennytta, eller hvad det nu skall kallas, torde man få leta efter
i en lärobok, som kallar sig »vårt folks historia». Beror denna
ämnesfördelning af vetenskaplig misstro mot källorna till den
svenska medeltidsbistorien, är man dock stundom frestad att
fråga, hvarför t. ex. de norska mera än fosterlandets förskonats
från kritikens utmönstring. Ett vanligt argument till
försvar för den storskandinavism, som ännu spökar i våra
svensk-historiska läroböcker och som af senaste läroverks
kommitté utan vidare accepterats, är talet om de skandi
naviska grannfolkens starka inverkan på Sverige under
tiden i fråga. Oafsedt vederbörande författares tämligen
allmänna uraktlåtenhet att närmare exemplifiera denna
axio-matiskt uttalade sats, kan denna inverkan väl iclfe ens
under 1100- och 1200-talets svenska tronstrider ha varit
för Sverige betydelsefullare än landets eget inre lif; men
onekligen ser det så ut, när man finner, att åt Danmark
under Valdemarerna beskärts större utrymme än åt vårt
eget land under samma tid — såvida ej afsikten varit att
på detta sätt finna en anständig täckmantel för den svenska
historiens fattigdom i dessa mörka århundraden.
Till kringskärningen af den fosterländska historien
bidrager därjämte, att förf. särskildt under unionstiden gjort
ganska vidlyftiga utflykter på den allmänna historiens
marker. Låt vara, att de sålunda framställda företeelserna
i många stycken haft sin motsvarighet inom vårt eget land,
ser man icke, hvarför dessa drag i »vårt folks historia»
icke lika gärna kunde ha framlagts i sin specifikt svenska
gestaltning för att sedan, om så ansetts lämpligt, framhållas
äfven i sin egenskap af gemensamhetsdrag för öfriga delar
af kristenheten. — Det nu sagda utesluter icke, att såväl
de inflätade skildringarna ur Danmarks och Norges historia
som de nämnda utflykterna på den allmänna
medeltidshistorien äro i hög grad ägnade att belysa det gemensamma i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
