Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
anmälningar ocli recensioner.
års skolordning» och om detta missnöje åter endast att det
gällde apologistklassens alltför stora beroende af
latinklasserna — »och annat »[I]1). — Om den Stora
uppfostrings-kommittén af 1825 får läsaren veta, att den hade 24
medlemmar m. m. dylikt och att inom den Ȍsikterna stodo i
två skarpt skilda grupper, en liberal och en konservativ»,
att bland dess medlemmar Tegnér med tiden blef »mer
konservativ», Geijer och Wallin mera »liberala» utan att det
antydes, i hvilka afseenden de ena voro liberala, de andra
konservativa. — Längre fram omnämnes att »den allmänna
meningen blef allt afgjordare stämd för genomgripande
reformer i skolväsendet» och att »de nya idéerna» vunnit
många anhängare, men de tilltänkta reformernas syfte eller
»de nva idéernas» innebörd angifvas ej och sammanhanget
ger det ingalunda vid handen. — Vid Broocman fäster förf.
med skäl särskild uppmärksamhet; honom ägnas mer än
en sida. Men oaktadt denna relativa omständlighet, är
framställningen äfven hvad honom beträffar i sak synnerligen
ofullständig. Det kan ju vara på sin plats att, såsom förf. gör,
omnämna att B. var en tilltalande personlighet, hade stor
lärarebegåfning, var mycket verksam såsom pedagogisk
skriftställare och en hängifven lärjunge af Pestalozzi. (Det väl
långa citatet af B:s öfvervägande lyriska utgjutelse angående
Pestalozzis personlighet (sid. 39—40) kunde dock saklöst ha
varit borta). Af större vikt hade väl varit att meddela, i
hvilket afseende B. tillägnat sig Pestalozzis grundsatser och
åtminstone något om Broocmans ställning till den på hans tid
aktuella frågan om läroverkens omorganisation. Broocman
har nämligen före sitt inträde i 1812 års kommitté och död
i en uppsats »Om det offentliga läroverket» meddelat sitt
program för skolornas organisation. Han visar sig där bl. a.
vara anhängare af enhets- och bottenskola, men yrkar ock
på en grundlig klassisk bildning å gymnasiet.
De senast anmärkta bristerna i förf:s öfversikt
framträda, såsom anm. påpekat, mindre å bokens 30 första sidor,
där — delvis med ledning af Schücks litteraturhistoria —
rätt intressanta notiser meddelas om äldre pedagogiska skrift-
Jfr hvad Hallgren meddelar härom sid. 51—56.
Silfverstolpe var en målsman för nyhumanismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
