Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
anmälningar ocli recensioner.
vederbörlig hänsyn till barnanaturen kan sålunda tagas vare
sig man upprättar flere paralella skolformer (eller
bildnings-linier) eller man föredrager en gemensam bottenskola för
barn med skilda bildningsmål. Den sats, som förf. omfattar —
för öfrigt den gamla humanismens trossats — att alla
barnskolor skulle ha precis samma undervisning kan väl nu
anses vara en föråldrad dogm.
Förf. har i sitt arbete sammanfört en mängd för vårt
undervisningsväsendes historia betydelsefulla data och fakta,
hvilka väl fylla sin plats i en öfversikt af detta slag —
isynnerhet om de ställas i vederbörligt sammanhang med
hvarandra. Genom dessa notiser kompletteras i väsentligare delar
Hallgrens ofvannämnda bok, liksom denna sistnämnda i
enskilda delar kompletterar förfrs. För lärare, lärarinnor och
lärarekandidater, kvinnliga såväl som manliga, erbjuder
doktor Lagerstedt^ bok en värdefull orientering. Vi kunna
därför med skäl tillönska den stor spridning och förf:s namn
bör ock försäkra den om en sådan. I händelse en ny
upplaga skulle på grund häraf visa sig behöflig, torde dock en
rätt genomgridande omarbetning vara nödig, särskildt med
hänsyn till bokens användning såsom lärobok.
De rikhaltiga rent faktiska uppgifterna har anm. ej
varit i tillfälle att närmare granska. Med kännedom om
förfrs kunskaper och noggrannhet torde man ock kunna anse
en sådan granskning öfverflödig. Endast en mindre korrekt
uppgift, som tillfälligtvis observerats, torde böra anmärkas.
Den »A. Fryxell», som sid. 41 nämnes såsom medlem af
den s. k. Stora uppfostringskommittén, var icke, såsom förf.
tyckes förmena, historieskrifvaren Anders Fryxell och således
icke häller, såsom förf. säger, en af »de allra främsta inom
vårt lands bildningshistoria». Det var karlstadslektorn Axel
Fryxell. Anders Fr. arbetade väl ock åt kommittén, men
han hörde jämte Nordhammar, Trysén o. a. lärare till
»medarbetare, hvilka vid förefallande anledning särskildt skulle
kallas». Äfven om den unge Anders Fryxell varit medlem af
kommittén, torde han här knappast ha förtjänt omnämnande
framför sådana för vår historia eller kommittéarbetet
betydande män som Grubbe, Lefrén, von Hartmansdorff och
Hans Järta, hvilka icke af förf. omnämnas.
Bland pedagogiska skriftställare, som väl förtjänt omnäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
