Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
anmälningar ocli recensioner.
löst — att äfven Grodnate »hänföres till ranimkelsläktet»,
medan jag i verkligheten upptager det såsom ett särskildt
släktnamn (för Bafrachium). Många liknande exempel på
ovederhäftigheten af dr L:s uppgifter hade kunnat anföras.
Men låtom oss öfvergå till den förut antydda hufvud
synpunkten.
I min kritik framhöll jag den olägenhet, som nödvändigt
måste åtfölja användningen af den binära momenklaturen för
de svenska namnen emedan släktenas begränsning hos
botanisterna alltjämt växlar. Följden häraf blir nämligen den, att
de svenska artnamnen komme att ständigt förändras. Spiraea
Ulmaria, vårt vanliga Älggräs, äfven kallad Mjödört, upptages
exempelvis i »normalförteckningen», som undviker namn,
hvilka sin ta på -gräs eller -ört, och som hänför arten till släktet
Filipendida, — såsom »Mjödmilla». Neuman, som däremot
upptager arten under Spiraea med det försvenskade
släktnamnet Spirea, kallar den, »systematiskt följdriktigt»,
Mjöd-spirea. På samma sätt förändras Brudbröd (S. Filipendida)
af »normalförteckningen» till Brudmilla och af Neuman till
Brudbrödspirea, liksom den senare, i förbigående sagdt, ej
skyr att ändra Baldersbrå till Baldersbråkamill, Malört till
Malörtsb}’nke! Detta är blott ett par exempel bland många;
enligt vederbörandes »system» måste nämligen artnamnen ali
tid ändras när släktenas begränsning växlar. Hvilken oreda,
som häraf blir följden, torde inses af litet hvar.
Nu måste ju dr L. visserligen själf erkänna, att
metoden erbjuder »vissa svårigheter, som man i fråga om de
vetenskapliga namnen icke är besvärad af. Den största
svårigheten, ja en, som mången torde med prof. N. anse
vara absolut oöfvervinnelig, består i vetenskapsmännens,
såväl botanisternas som zoologernas, växlande begränsning af
släktena.» Dr L. tror emellertid, att denna svårighet kan
öfvervinnas. Det skulle ske därigenom att man helt enkelt
icke bryr sig om vetenskapens uppfattning af släktena, utan
i stället inför »en för populär uppfattning lämpad
släktbegränsning». Man skulle nämligen åt allmänheten, »folket»,
öfverlämna att afgöra, huru släktena skola begränsas.
Tidskriftens läsare tro förmodligen att jag skämtar, men det
är dr L:s fulla allvar, att så skulle ske.
»Sammanslagning», heter det, »i enlighet med folklig uppfattning af släkten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
