Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280’
pontus leander.
detta moment, vara ofullständig. Men så vida lärjungarne
genast med tillbörligt eftertryck göras uppmärksamma på
och tillhållas att iakttaga det rätta tonfallet, visar det sig,
att de i allmänhet utan större svårighet och efter de
fordringar, som inom skolan lämpligen kunna ifrågasättas,
någorlunda nöjaktigt inlära och bibehålla det.
De brister i detta afseende, jag iakttagit hos några
från andra skolor till det läroverk, där jag bedrifvit mina
pedagogiska studier, nyligen öfverflyttade elever, visa dock,
att ej alla läroverk i vårt land i denna punkt uppfylla de
moderna fordringarna på undervisningen.
5) Jag har redan häntydt på de stora olägenheter, som
frånvaron af särskildt tecken i skriften för ett så
konstitutivt ljud som stämbandsexplosivan bereder nybörjaren. En
annan brist hos skriften är, att ofta samma bokstaf eller
ligatur far tjänstgöra som tecken för kvalitativt skilda ljud,
hvarigenom den handledning för en rätt läsning, som
skriften lämnar, i viktiga punkter blir ofullständig. Hithörande
företeelser låta visserligen i allmänhet gruppera sig under
bestämda regler, hvilka i början af hvarje skolgrammatik
stå anförda och af lärjungen måste inläras i den mån, han
af dem blir i behof, men en stor del af bristfälligheterna
fortsätta länge, rent af under hela skoltiden, att vara honom
till hinders.
Sålunda äro förseelser mot regeln, att s framför vokal,
såvida det ej föregås af tonlös konsonant, uttalas som z
(d. v. s. tonande), bland de allra vanligaste på alla stadier,
i det att lärjungarna ledas af en svårutrotlig benägenhet
att alltid låta s, liksom i svenskan, förbli tonlöst. Särskildt
i uddljud och efter tonande konsonant hafva de svårt för
att ihågkomma denna regels tillämpning.
Andra af skriftens ofullkomligheter föranledda
uttalsfel, som till och med på högre stadier, ehuru i princip
öf-vervunna, ofta förekomma, äro i synnerhet fel møt reglerna
om b och d såsom i vissa bestämda fall tonlösa, om h
såsom stumt utom i början af en ordstam eller om ie såsom
i vissa fall = i (eller ja). De talrika, jjå historiska skäl
beroende undantagen mot regeln om b och d samt g såsom
i stafvelseslut tonlösa — jfr t. ex. »Biiblein», »Ordnung»,
»Vogler» —, hvilka af lärjungen måste inläras hvart för sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
