Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
josef reinius.
sidigare litteraturstudium, som borde gå hand i hand
därmed. Men denna tid för det viktigaste vunnes lätt, om
man ströke fordringar på saker, som för kandidatexamens
syfte, lärareutbildningen, äro fullkomligt oväsentliga
och onödiga. Så borde t. ex. bortfalla för romanska
språk: i Uppsala kompendiet i fransk historisk
ljud-lära, som fordras äfven för approbatur; i Lund den lilla
kursen i italienska eller fornfranska för öfverbetyg; i
Göteborg fordran på italienska för laudatur. Den teoretiska
ursäkten, att »ämnet ju heter romanska språk» helt allmänt,
bör naturligtvis ingenting betyda i denna rent praktiska
fråga. Allmänna språkvetenskapliga synpunkter vinnas väl
lättast genom arbeten som t. ex. Darmesteters »La vie des
möts», Behaghels »Die deutsche Sprache», Kocks »Om
språkets förändring», åtskilliga uppsatser af Tegnér och
Noreen (»Spridda studier»).
Någon tids vistelse utomlands synes småningom bli en
extra fordran på en lärare, som vill undervisa i lefvande
språk på mellan- eller öfverstadiet. Äfven om man
stundom tycks ha en något vidskeplig tro på den automatiska
inverkan af att »vara ute», är ju klart, att kännedom om
ett folks seder och bruk, sociala förhållanden o. s. v.,
äfvensom praktisk färdighet i språket, härigenom ofantligt
befordras för en teoretiskt väl förberedd person. Skola de
redan på ett lågt skolstadium påbjudna talöfningarna bli
lefvande och till nytta och icke bara utsätta barnens
mottagliga minne för faran att tillägna sig felaktiga
uttryckssätt genom lärarens tal, kräfva de naturligtvis hos denne
stor förtrogenhet med språkets resurser och vana vid deras
användande. Och denna förtrogenhet och denna vana
vinnas lättast genom vistelse i det främmande landet. Det
borde därför finnas resestipendier för studenter, som i
kandidatexamen (eller tentamen) tillerkänts betygen cum
insig-niore eller laudatur i något af de ifrågavarande språken.
Och de, som ville direkt förbereda sig på examen och
studera ute, borde åtminstone få behålla de hemstipendier, de
möjligen redan erhållit, samt under sin utrikesvistelse kunna
söka vanliga stipendier hemma. Det har ju från
akademiskt håll föreslagits, att en student skall äga rätt att
behålla stipendium äfven vid flyttning till annan högskola i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
