Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
j. a. lundell.
ningen för lärarinnor och lärare vid Sverges högre flick- och
samskolor att upptaga rättstafningsfrågan till behandling, och
hemställa vi, att — om Styrelsen gillar ofvanstående
program — Styrelsen ville utse två personer att jämte
deputerade från öfriga ofvan nämnda föreningar öfverlägga om
praktiska åtgärder.
Stockholm den 8 oktober 1904.
Eugene Schwartz. Fridtjuv Berg. J. A. Lundell.
De olika styrelserna ha till deputerade för överläggning
i ärendet utsett hrr rektor E. Schwartz och rektor A. Åström,
folkskollärarne Fridtjuv Berg och A. Jonsson, professor J. A.
Lundell och dr Lydia Wahlström.
*
Några kommentarier till denna skrivelse torde för en
eller annan, som icke speciellt studerat ämnet, hava något
intresse.
Mellan d och t i blindt o. s. v. stod ursprungligen en
vokal (got. blindata), och en sådan vokal fanns utan tvivel i
nordiskt språk ännu under de första århundradena av vår
tidräkning. När åter under och efter vikingatiden skandinavisk
litteratur träder i dagen på sten, pergament och papper, är
vokalen förlorad. Man skrev då efter uttalet blint, hart
(hårdt), føt, røt, bret (ännu med lång vokal, senare brett).
Skrivning med dt är under hela vår medeltid ett mycket
sällsynt undantag från denna regel. Sedan blir dt vanligt,
men ingalunda regelbundet: sup. heter fådt eller fått, 1526
års Nya Testamente har som sup. (med har) både lydt och
lärdt, seedt, och som part. pass. förseet.
Her Jarib, hui komme i så bråt?
Hafver saken medh lyckan gåådt?
står det i komedien Tisbe. Gjort blijr alldrig ogjort skriver
Israel Holmström. Former med dt och t (tf) finnas om
hvarandra, isynnerhet förser man de korta orden — för att
ge dem liksom mera korpus — med d; gådt, fådt, sedt, o. s. v.
Ännu 1734 års lag, som annars företer ett synnerligen vårdat
språk, brukar flitigt dt i supinum och kan t. o. m. ha »Hivad
för rätta är talat och sivaradt». Redan 1600-talets gramma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:42:34 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1904/0348.html
