Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
a. h. blidberg.
len hand, endast hålla sig till det allra viktigaste. Ocli
äfven de bättre prestera mera sällan en oklanderlig examen.
Detta i jämförelse med algebran, som brukar gå betydligt bättre.
Det tyckes verkligen, som om lärjungarne ej alis äro
intresserade af geometrirepetitionen i 7: 2. De känna förut
till innehållet, få i detta afseende ej lära sig något nytt,
få blott en öfning i den mest formella sidan af tillämpad
logik, i att, med anlitande hufvudsakligen af minnet,
framställa en geometrisk syntes. Och det behöfves ibland, att
man framhåller den kommande examen för att få dem att
sköta hemläxorna.
Hvilken lärobok skulle man då sätta i Euklides’ ställe?
Detta blir en fråga för sig, kanske kinkig att besvara. Men
hvilken lärobok man än använder, skulle lärjungarne ej
behöfva lära sig bevisen. Förhöret af de satser, för hvilka
bevis anses nödigt, kunde ske på samma sätt som
prepara-tionen, möjligen i annan ordning, men genom successiva
frågor af läraren. Vid problemen skulle lärjungarne få i
läxa och lära sig lösningen, hvaremot beviset för lösningens
riktighet behandlades på nyssnämnda sätt. Att detta skulle
medföra en betydande tidsvinst, ligger i öppen dag. Man
kunde då hinna med flera problem än nu och lägga mera
vikt vid konstruktionsritningen.
Detta nu i allmänhet sagdt. Hur det nya i enskildheter
skulle behandlas, finge väl framgå af gjorda erfarenheter och
kunde blifva föremål för fortsatt utredning.
I stadgan för rikets allmänna läroverk af den 1 nov.
1878 föreskrifver undervisningsplanen för 3:e klassen i
geometri, jämte annat: »några enkla satser med användning af
den stränga geometriska bevisföringen»; för 4:e klassen heter
det blott: »läran om linjer, vinklar, trianglar och
parallelogrammer». I Kungl, cirkuläret af den 3 juni 1904, enligt
hvilket geometrien inträder först i 4:e klassen, föreskrifves
for nämnda klass: »läran om linjer, vinklar, trianglar och
parallelogrammer, med väsentligt afseende fästadt vid
konstruktionsuppgifterna; lätta öfningssatser». Orden »med
användning af den stränga geometriska bevisföringen» hafva
fallit bort. Det synes då, som om skolstadgan numera ej
skulle lägga hinder i vägen för en reform, sådan som
den ofvan antydda, om den eljes anses önskvärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
