Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
CLEMENS CA V ALLIN.
Det faller sig svårare vid verbal- än vid
nominalböj-nipgen att göra uteslutningar ur paradigmen: utom dualis
knappt mer än tredje personen af imperativen samt
kon-junktiv, optativ oeh imperativ af perfektum. På
accentförhållanden bör icke slösas mycket arbete, utom då de äro af
betydelse för att skilja former från hvarandra. Öfverhufvud
gäller det att lära eleven icke reproducera utan igenkänna
formerna. På de mycket minnesfrestande verba contracta
nedlägges f. n. för mycken möda. Man bör vara nöjd, om
lärjungen förmår \\r de kontraherade formerna rekonstruera
de okontraherade. Han bör ej heller tränas till
okugglig-het i indikativen af perfektum och plusquamperfektum
me-dii med där förekommande assimilationsfenomen. Han
behöfver blott kunna sluta sig till vederbörande urform. 3
allmänhet behöfva perfektum och plusquamperfektum såsom
mindre vanliga än öfriga tempora icke samma intensiva
in-pluggning som t. ex. presens och aoristus primus.
Oregelbundna verb hänvisas till ett register liksom i
Löbstedt—Sillens grammatik, fjärde upplagan, att inläras vid
behof.
En annan uppställning af verbalformläran än den
häfdvunna vore att rekommendera. I ett sammanhang borde
de tematiska tempora behandlas: först okontraheradt
presens, sedan dito futurum och därpå aoristus sekundus efter
verba på eo. På tal om sistnämnda tempus passade det att
ingå på frågan om presens- och verbalstam samt afljud.
Härefter kontraheradt presens och futurum. Så aoristus primus
aktivi ocli medii och därpå perfektum och
plusquamperfektum, hvarvid afljudet i perfektum sekundum aktivi borde
påpekas. Perfektum medii bildar såsom atematiskt
öfvergång till verba på fxt. Vid dessa börjas med den
regelbundna aoristus sekundus (typen sarrjv) och i sammanhang
härmed behandlas aoristus primus och sekundus passivi,.
för hvilkas uppkomst ur intransitiv aor. sek. akt. redogöres.
Samtidigt kan man ingå på frågan om passivitet och
in-transitivitet, som ju är af stor vikt för grekiskan. Härefter
presens, afvikande aorister (typen edrjxa) och perfektum af
konjugationen på (xx. Genom denna anordning blefve
tem-pusläran öfverskådligare och mindre intrasslad än för
närvarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
