Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
Emellertid möta vissa rätt besynnerliga siffror. På
tabellen sid. 47 uppgifves t. ex. Tysklands
järnmalmsproduktion till 15,9 mill. ton och sid. 175 angifves motsvarande
produktion för Preussen till endast 6 mill. ton.
Orimligheten i den sist anförda uppgiften torde förklaras därigenom,
att förf. på det sista stället skrifvit järnmalm i st. f.
tackjärn. På sid. 228 synas de för Frankrike angifna 7 mill. ton
åter verkligen betyda, hvad de uppgifvas för, nämligen
järnmalm, men på sid. 157, där för Ryssland angifves en
produktion af 3 mill. ton järnmalm, är det tydligen tackjärn,
som afses.
Egendomligt är också, att författaren (sid. 164) rätt och
slätt uppskattar den ryska rubeln till 2,88 kr. (det gamla värdet
på guldrubeln), ett värde, hvilket långt ifrån stämmer med
den allmänt bekanta rubelkursen, (1 kr. 95 öre).
På tal om Sibiriens näringsförhållanden (sid. 168)
nämnes intet om den i landets västra delar så starkt
uppblomstrande mejeri handteringen. Då Preussens hästafvel (sid.
175) omnämnes, sägas, helt kort, de bästa hästarna komma
från Hannover och Holstein. Emellertid lär Trakehnen (i
Ostpreussen) få anses som det förnämsta af de preussiska
stuterierna. Vid behandlingen af Frankrikes näringslif (sid.
227 ff.) omtalas ej cider, ost eller olivolja. Det numera med
Leipzig minst jämnstora Dresden uppgifves (sid. 181) äga
100 t. invånare mindre än det förra. När (sid. 200)
Antwerpens rangplats som handelsstad angifves, tages ej
New-York med i räkningen.
Det sagda må vara nog — så mycket hellre som
arbetet (hvilket ju möjligen efter vidtagna rättelser kan vara
användbart som lärobok på anuat håll) ej vid realskolan
eller gymnasiet torde hafva någon uppgift att fylla.
E. Fgd.
Quintus Ennius och Annalerna af E. Nordenstam.
(Wäxiö 1904.)
Den romerska litteraturen äger knappast ännu en
gestalt, som lika kraftigt och originelt, som Q. Ennius,
af-tecknar sig emot sin tids bakgrund. Ingen romersk för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
